För dig gjorde jag allting fel.

 

 

 

 

Jag har verkligen ingenting att skriva. Min kraftreserv är slut och jag vet inte hur jag över huvud taget klarar av att hålla mig upprätt. För första gången på ett år har jag det där behovet igen. Jag älskar det och välkomnar det med öppna armar samtidigt som jag förbannar den dagen jag tänkte den där sjuka tanken första gången som fick mig att fastna.

 

Jag ger mer än gärna upp ikväll. Verkligen mer än gärna. Jag vet inte vad jag annars kan tänkas göra för att tänka på något annat, för att få slippa känna mig värdelös, dålig, otillräcklig, ja i princip allt negativt man kan komma på. Om det så för bara ett par sekunder finns något annat, något konkret att faktiskt tänka och fokusera på så tänker jag ta det för det här är mer än vad jag klarar av. Det erkänner jag nu. Jag har ju sagt det hela tiden. Det är fel i mitt huvud, jag är helt jävla labil.

 

Nu kan ni alla fucking dö, äckliga jävla vider. Jag hatar er.


HildkaN goes värdelös update.


Nu tjatas det om svinis här hemma. Jag orkar inte lyssna när mor radar upp allt som tyder på att det är just Svinis som Gustav har, för jag blir bara arg och på dåligt humör. Men seriöst. Snälla någon, inte svinis nu också.

Imorgon blir det 60 igen med Monkan. Min plånbok skriker nej helt förfärad. Café 60 imorgon kommer innebära att det inte blir till att sluta röka idag. Man kan inte sitta på 60 utan att röka. Det innebär att cigg ska införskaffas imorgon plus att jag lär köpa en latte och en cola där. Ja, där rök 100 spänn. Kul. Men jag får träffa Monkan i alla fall!

Skitkul dag i i plugget kommer det bli imorgon också. Ska vara där vid halv nio för att printa mina utställningsbilder och sen klockan nio börjar nationella som håller på i typ 3 timmar. Slutar halv sex gör jag också, eftersom jag ska ha skitwebdesign. Kommer hinna dö tio gånger om innan dagen är slut. Fuck plugget känner jag just nu.

Nu är det kaffetime och sen ska jag röka ska jag städa och plugga. See you laterz.


HORA!

Om ungjäveln inte blir frisk och Gbgresan inte blir av så dödar jag dom istället. Fuck vad trött jag är på att bo hemma bland jobbiga jävla ungar. Jag vill ha ett eget place nu. Gör seriöst vad. som. helst.

Dö. Seriöst. Alla, dö bara.

NU TÄNKER JAG FUCKING RÖKA. För att visa mot gigantiska jävla hat mot hela världen.

edit:
Har snokat lite (nej, jag vågar inte fråga rakt ut med risk för att bli sjuuukt besviken) och det verkar som att Gbgresan blir av i alla fall. Gustav ligger med 40 graders feber men vafan, hur ofta har man feber mer än ett par dagar? Mamma pratade dessutom med Pontus och dom snackade om när dom skulle åka på fredag. När dom lagt på frågade jag just det, när dom skulle åka, och fick ett 'jag vet inte'.

Åh, jag håller alla mina jävla tummar för att jag ska få lite fucking utrymme i helgen utan en massa ungar som springer överallt. En helg ensam hemma vore fan det bästa som skulle kunna hända nu. Snälla gud, förstör inte detta för mig! Då blir jag fan våldsam!

Jag venne.

Fråga mig inte vad det är för fel på mig, för jag har ingen aning. Känner mig blödig som fan idag, men inte på PMS-vis. Jag är bara, ja, jävligt.. eh, känslig.

I alla fall, när jag satt på bussen i morse så insåg jag hur mycket jag älskar livet. Idag älskar jag mitt liv och jag älskar att leva det. Av någon anledning. Det känns som att allt börjar gå i rätt riktning igen. Satt och pratade med min mor igår. Hon verkar må bättre än på länge. Jag mår mättre än på länge. Det känns så underbart bara. Började nästan böla. Shit. Major fel i mitt huvud. Haha.

Soundtrack of the day är lätt Baby! med Lorentz och M.Sakarias. Trots att dom är lagom keffa så får den låten mig på sjukt bra humör. Det är som för några veckor sen när det enda som kunde få mig på bra humör var The Building. Knarkade den låten i säkert en vecka. I och för sig skulle jag kunna lyssna på den värsta emolåten man kan hitta och ändå vara på bra humör en dag som idag, men just Baby! gör det hela så fullständigt. Lite väl mycket tjat om duffle bags och hur livet leket i storstan men schpränkiboy är ändå lite söt.

Jaja, nu ska Majlöv få tillbaka sin dator (som jag eventuellt tänker sno senare, har inte bestämt mig än). Eh, sorry för ett sjukt kefft inlägg men ja. Äsch!

GOD NATT!

 


Puss på dig.

totally fucking awesome.

Solen i Stenbocken och Venus i Skorpionen.

"De här personerna ser mycket allvarligt på kärleken och kan ha svårt att riktigt kännas vid sina djupa, intensiva och mycket starka känslor. När de väl bundit sig är de osvikligt lojala, men ibland kan känslorna och den praktiska inställningen råka i konflikt med varandra så att man tvekar att binda sig."

Skjut mig.


värdelös update.

2 nya favoriter. Svarta linjer och Ensamheten.

'Vi har en mikroskopisk chans,
att bli gamla tillsammans.'

Håren på mina armar står rakt upp, och mitt hjärta gör ont. Kanske dags att tvinga kroppen till vila för att slippa känna detta bultande. Tvinga mig själv att drömma bra drömmar.

Jo, men det låter lovande.

Och inget är sig längre likt.

 


 

 


Åh, det är så svårt att höra vad du säger.
Vad är det du egentligen vill säga?

I din värld av mörker syns dina brister, mina fel
som sprickor där ljus kan tränga in
och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se
när tak och väggar rasar in igen i ensamhet.


Älskade lillebror.

Idag fick jag äntligen träffa min älskade favvo lillebror som jag seriöst älskar mest i hela denna värld. Självklart var han hos mig hela tiden, han sov till och med hos mig och det var verkligen helt underbart. Precis som i somras.

 


Back on track!

Väldigt snart tänker jag dra ut och plåta. Åh, när jag satt där i Älvsjö med min feta kamera i handen insåg jag igen varför min dröm är att bli fotograf - jag totalälskar ju att plåta!

Det var längesen jag gjorde det nu, men det kommer inte dröja många dagar förens jag drar ut med min D200, 2 fulladdade batterier och dubbla minneskort redo att göra det jag älskar mest: uttrycka mig i bilder. Det verkligen sved i mig när jag satt på pendeln och var tvungen att se alla bildmöjligheter passera och nu kliar det i fingrarna efter att få plåta mer.

Snart har vi fotoutställning också. 12/12 14.00 - 18.00 på Fredrika Bremer. Kom gärna förbi.

 




Skjut mig.

Är så trött att jag gråter. Bokstavligen. Men kaffet står bredvid mig så snart är jag förhoppningsvis piggare.

Får vara glad över att f&f valde att ha middag just idag av alla dagar. Det tvingade mig att kliva ur sängen hyfsat tidigt vilket förhoppningsvis kommer resultera i att jag kan somna ikväll. Men, man vet ju aldrig. Speciellt inte när man heter Mathilda aka hildkaN och har det keffaste huvudet på jorden. Då är det ibland omöjligt att sova ens när man varit vaken i 40 timmar.

Det bara går inte.

 

Jag kan verkligen inte somna. Det bara går inte.

 

 




When you hold me near
you drown out the crowd.


Sjukt med ångest, men det låtsas vi inte om.



Nu ska jag kolla på film, dricka vatten och äta djupfryst pannkaka och sedan sova. Ja, jag blev tillslut hungrig. Hört talats om frukost?

..gör min natt.






Afasi, gussa?




Gussa?

Awesome kväll. Började med att jag och Bratbrorsan min drog till Stuvsta för att chilla hos Monkan med henne Brunkan och Johan. Vi kollade på Donnie Darko och drack cola typ. Och sen satt vi och läste nått jävla förortslangslexikon av Dogge. Wtf liksom? Bästa måste ha varit Bräsa (om jag inte minns fel) som betydde 'sära på benen'. FAN BRUNKAN BRÄSA VAFAN! Hah, lol. Fast det är egentligen inte förortsslang, men whatever. Det stod med i Dogges bok så.

Sen när Brunkan och Johan skulle hem och gussa så drog jag, Bratbror och Monkan till 60 (någon förvånad?) där vi chillade gaaaalet. Jag rökte som en idiot och drack kaffe (ingen rabatt, jävla fittor) och det var jävligt najs. Monkan drog efter en stund för hon skulle till en transa och tjäna cash genom att bli full, typ. Spotta skulle hon visst också göra, på transan. HAHA! Jag och brorsan satt kvar och snackade skit till typ halv tolv då det blev för kallt och regnigt för våra stackars blåfrusna arslen så då begav vi oss hemåt.

Nu sitter jag och har pillat med horoskop i typ två timmar, vilket är sjukt chill. Dock märks det att det är lördag för i princip ingen är online och jag har egentligen sjukt tråkigt vilket är anledningen till att jag sitter och skriver detta sjukt onödiga inlägg.

Jag märkte en keff sak för en stund sen. Tänkte ta något att käka då jag bara ätit typ en halv macka på hela dagen som jag baxade från bratbror på 60, men jag var verkligen inte hungrig. Åt typ 2 tuggor sen mådde jag illa. Och jag har inte ens cola hemma så det är inte för att jag druckit mig mätt som jag alltid gör annars. Men jag klagar inte.

Det där med colan förresten.. Tortyr. Inte en droppe har jag. Bara jag som lyckas glömma att handla. Jävla skit!

Nej, nu ska jag fortsätta med horoskopskiten och lyssna på AZ och fortsätta chilla galet. Sen ska jag städa. PUSS!




Café 60 måste vara det bästa som hänt hildkaN, men det värsta som hänt hennes plånbok..

FUCK GRANNAR!

Jag fattar seriöst inte vad mina grannar håller på med. Som nummer 1 måste dom ha väldigt speciella behov med tanke på att dom har en tvättmaskin i sovrummet som går DYGNET RUNT. Som nummer 2 måste dom ta död på vandra varje natt, för så jävla mycket ljud som kommer från deras fucking lägenhet kan inte bero på något mindre våldsamt. Om inte annat kommer jag snart ta första bästa kökskniv och gå upp och staba dom allihopp för jag är trött PÅ DETTA FUCKING LJUD!

Seriöst, FUCK grannar. Helvete.

Absence.

Doften från dej lämnar rysningar i hela kroppen.

hildkaN på 60.

Med tanke på hur mycket jag chillat på Café 60 den senaste tiden borde jag klassas om stammis. Jag bode då inte tvingas pröjsa överpriset 35 spänn för en Latte. Men wth. Blir till att dra till Monkan och chilla med henne och Brunkan innan det bär av mot Sveavägen med Bratbror. Hör gärna av er för för mer sällskap uppskattas! Det är lite så det ska vara, ska man sitta på 60 ska man vara många!. Men ja, hare najs.

 


jag fullkomligt flyyyyger i mina gympaskor.

 



Jag trampar över allt som står i min väg,
ända tills, jag faller omkull eller hur?


LÄTT nya favvolåten, mm. Underbart.


Have you ever been in love? Horrible isn't it?



“Have you ever been in love? Horrible isn't it? It makes you so vulnerable. It opens your chest and it opens up your heart and it means that someone can get inside you and mess you up. You build up all these defenses, you build up a whole suit of armor, so that nothing can hurt you, then one stupid person, no different from any other stupid person, wanders into your stupid life...You give them a piece of you. They didn't ask for it. They did something dumb one day, like kiss you or smile at you, and then your life isn't your own anymore. Love takes hostages. It gets inside you. It eats you out and leaves you crying in the darkness, so simple a phrase like 'maybe we should be just friends' turns into a glass splinter working its way into your heart. It hurts. Not just in the imagination. Not just in the mind. It's a soul-hurt, a real gets-inside-you-and-rips-you-apart pain. I hate love."



Men jag måste få säga att det är allt annat än horrible ibland. Ibland är det bara så genomunderbart. Ibland är det bara så att man vill hoppa upp och ner av glädje. Vem hade kunnat ana att en keffis skulle kunna få mig så glad?


Sjukt mycket lol.


Och jag inser nu varför snubben är just mitt ex.. HAHA!

(din vän pessimisten)

Jag förstår verkligen vad Jocke B menade när han sa att Röd skulle växa. Efter första genomlyssningen var jag ärligt talat riktigt besviken. Så kände jag i och för sig när jag hörde Töntarna första gången också, men redan andra gången kändes den.. rätt. Men inte förns idag, efter säkert 10 genomlyssnar av Röd förstod jag att Jocke hade rätt. Röd är.. obeskrivlig. Precis som Kent i allmänhet. Tycker fortfarande att det finns spår som är lite väl svaga för att vara Kent, men i stort sett är Röd precis lika bra som allt annat Sveriges största rockband gjort.

Mina favoriter är, så klart, Taxmannen, Krossa allt och Vals för satan vilka är i princip allas favoritspår från Röd. Men det finns ju en anledning till det också.

Men seriöst, lyssna på detta:


'Min medicin,
en sol går upp och tvingar mig att kisa.
Hårt ljus, hårt.
Svarta dagar följs av vita nätter.

Älskling, det är livet som leker,
det leker med oss nu.
Älskling, det är livet som leker,
det leker med oss nu igen.'

----------

'Och ingen förmildrande omständighet
gör ansvaret till någon annans än ditt.

Men kärleken som fanns där en gång
har byggt något vackert som krossar allt

När ska jag lära mig att ingen är hel?
Att allting är mer eller mindre trasigt.'

---------

'Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen.
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen
om man tror på någonting som du gör.
Att aldrig någonsin ge upp.

Om jag hade lite kraft kvar att ge dig,
om jag hade lite hjärta att dela med mig,
om jag hade lite kärlek så var den till dig.'


Det är verkligen för mig ett mysterium att inte alla i vårat land är totalsålda. Kent är så bra, att ingen beskrivning gör dom rättvisa.

Men ja, Kent har gjort det igen. Och jag slår mig själv och skär upp mina stackars armar 10 gånger om (i äkta Kent-anda) för att jag inte har biljetter till när dom ska spela. Det skulle vara den bästa dagen i mitt liv. Men nej. Jävla skit. Den tanken kan förstöra vilken bra dag som helst..



Brunkan + Monkan = Love

Nu när jag fått lite kaffe i systemet har jag vaknat till. För ja, jag klev ur sängen för tio minuter sen. Helt oacceptabelt, jag vet. Men jag planerar att ringa Stephan snart och förklara detta oacceptabla beteende. Det är så skönt att ha Stephan, för man kan verkligen prata med honom. Man behöver inte vara rädd för att få en utskällning om man missköter plugget. Han lyssnar och förstår. Åh, ja. Verkligen så glad vöer att Stephan finns och speciellt att han är min mentor. Helt underbart.

Ja, ovanstående rader skrev jag för typ en halvtimme sen nu, så jag har hunnit vakna till och satt igång en maskin tvätt. Ska alldeles snart hoppa in i badet för totalrenovering liksom. Nu är det helg och ikväll ska jag träffa Brunkan och Monkan. Totally awesome! Sjukt happy liksom. Café 60 i mitt hjärta och ikväll tänker jag röka och dricka kaffe och snacka skit och bara suga in all lycka. Ni är bäst, hoppas ni vet det.

Edit:
Lol, det heter väl för helvete 'suga upp'?

Månadens erbjudande.

 

Var du än ville gå,
jag satte allt på spel.
För dig gjorde jag allting fel.


Media!

- Programmet för motiverade studenter!


För övrigt sofforna jag alltid sover i.


Ibland är jag bara så klockren!

 

 

Det krävs att man känner Christian (aka TC/Tunnelcrille/Grindcrille/Oldschoolcrille) för att förstå.. Gör man det borde man inte ha något problem med att se humorn i detta.

 


“Perhaps our eyes need to be washed by our tears once in a while, so that we can see life with a clearer view again.”










Jag frågar mig vad som är bäst, att hoppa från balkongen eller sätta mig och kedjeröka och hoppas att jag snabbt dör i lungcancer. Jag tror jag kör på alterntiv 2 då jag fortfarande är hemma ensam med kidsen. Dom skulle nog inte bli så glada om jag bara var borta helt plötsligt.

Tack och lov att Bruno kommer imorgon. Tack och lov för att jag ska få träffa Monika imorgon. Tack och lov för att alkohol finns att konsumera. Tack och lov att det finns cigg som lugnar. Man får vara glad över det som faktiskt är bra. Man får vara glad över det man faktiskt har.



Och jag satt där med mina grön-bruna
ögon och såg med blåögd blick..

 


“One of the hardest things in life is watching the person you love, love someone else.”







Lyssnar på Du & jag döden på högsta volym i köket. Under fläkten. Dricker kaffe. Berget med disk verkligen väller över. Känns lagom tragiskt, lagom destruktivt. Skulle passa bättre med något alkoholhaltigt, typ äckligt, billigt vin. Men nej, det går inte. Inte hemma och speciellt inte när jag passar kidsen. Borde diska. Pallar inte. Sitter hellre här och tycker synd om mig själv en stund till.



Jag tog en roll,
en roll som krävde hårdare hud.
Men min kraftreserv den tar snart slut.


Arg.

Imorgon ska Mathilda hämta barnen, då skiter vi i att diska idag, vi lämnar ett fett berg med disk som hon kan ta hand om. Vi skiter i att hänga tvätten, vi skiter i att tömma torktumlaren, vi skiter i att handla käk. Antons läxor ska vara klara på fredag också, ja men vabra, då får Mathilda göra dom med honom imorgon. Vi klagar lite över hur mycket hon sitter vid datorn också, och hotar med att ta bort datorn 'om det inte blir förändring'.

"Du får 150 spänn för ingenting."

Fuck you. Och jag hoppas att mat kommer smaka bajs för er resten av era liv.

Toahaeng + egopix = awesomeness!

 

 

Lär er kommentera, jävla keffarslen!

 

 


 

Och när längtan blir svår
så är jag dindindin att ta med,
att ta ut, att ta in i någonting nytt.

 


Biologiska klockan.

De flesta som känner mig vet att jag ganska ofta pratar om hur mycket jag hatar barn. Och om jag inte säger det rakt ut så kan man anta något sådant då jag för det mesta kallar mina småsyskon för cpbarnen, skitkidsen, bajsungarna.. Ja, you name it. Men jag allt annat än hatar barn. Shit, jag verkligen älskar barn! Men just dom dagarna man måste hämta på dagis, när dom bråkar och slåss och vägrar göra som man säger, när dom en lördag klockan åtta kommer och hoppar i ens säng och för att inte tala om dom gånger man tagit på sig helvetesuppgiften att gå upp med dom på morgonen för att päronen ligger och är bakis, då hatar jag barn. Fast jag älskar dom ju samtidigt. Åh, älskar så att det gör ont!

När jag i somras spenderade större delen av min vakna tid med min då fyra månader gamla lillebror blev jag smått knäpp. Han var hos mig jämtjämtjämt. Dom få gånger jag ens åkte hemifrån fick han sitta på höften till och med när jag skulle makea mig. Jag gav honom mat, han sov på mitt bröst. Han var placerad i min famn i princip hela tiden. Det kändes som att jag aldrig skulle kunna älska någon som mycket som jag älskade min lilla lillebror. Det var då den började. Den biologiska klockan börjde ticka och ja, den tickar på. Jag vill ha en bebis!

Men nej, bara för att jag är ung innebär inte det att jag är dum. Jag tänker inte skaffa barn nu, så skippa moralsnacket. Jag är väl medveten om att det inte under några omständigheter är möjligt för mig att på många år skaffa barn. Men det betyder ju inte att man inte får längta.


Puss lillebror. Du är på tok för liten för att förstå hur mycket jag älskar dig.

Och i drömmen håller du i min hand.


Störd natt, störd sömn, störda drömmar. Förvånad, någon?

Det verkar så enkelt vännen
ändå är det så obegripligt svårt.
Ja, det verkar så enkelt vännen
men ingenting i denna världen var
väl någonsin lätt att förstå
.

Någonting / Ingenting

Någonstans är jag på världens bästa humör. Det är underbart. Det är nästan så att jag måste leta efter dom mindre trevliga känslorna och ibland hittar jag dom inte ens. I dom stunderna när allt bara känns så rätt. Jag vet inte, jag borde nog inte få må så bra som jag ändå gör just nu men det skiter jag i. Jag tänker låta mig må bra resterande tid denna natt innan jag faller i sömn för när jag vaknar kommer jag vara på samma spot som tidigare igen. Tyvärr.

Ändå vet jag inte. Jag märker ju själv hur mycket skada dessa tidigare turer fram och tillbaka har gjort, hur avvaktande jag är. Det är inte ens medvetet, för säker är jag. Men jag vet inte. Pratade nyss med en vän om hur riktigt onajs det är att vara osäker. Och det spelar ingen större roll vad man är osäker över, bara det att man inte till 100 % vet att det är på ett visst sätt eller kommer bli så är ett störningsmoment som är allt annat än lätt att hantera.

Men det är omöjligt att någonsin till 100 % veta vad som väntar. Men alla kan ju hålla med om att det bra mycket trevligare att veta någonting än vad det är att veta ingenting, i alla fall i de flesta situationer. Vad vet jag? Ingenting skulle mitt första svar bli. Men vid närmare eftertanke vet jag någonting. Jag vet vad jag strävat mot och jag vet att jag tänker fortsätta sträva mot det. Sen vet jag ingenting längre.

edit:
Jag vet heller inte vad det är för fel på mig. Vad det är som är så svårt med att visa vem man egentligen är. Det handlar väl i grund och botten om rädla för att inte vara den som man förväntas vara och att inte leva upp till förväntningarna. Att man måste vara så bra, så bra. Att man måste bevisa att man är mödan värd. Men det backfirear istället och man allt annat än lever upp till förväntningarna, man förvandlas istället till någon man inte är för att man inte vågar slappna av. Därför känner jag mig fail, därför känner jag mig keff för det är det jag lyckas med, vilket är det sista jag egentligen vill.

Jag har kommit till ett helt nytt stadium. Jag är verkligen helt lost, helt förlorad trots att jag bestämde mig för att jag inte skulle låta mig själv hamna här. Jag sket för en gångs skull i att tänka och nu sitter jag här och har på tok för höga förväntningar. Jag hoppas, för min egen skull, att det inte slutar illa. Jag är för blind just nu och orklös för att kunna ta hand om skiten om den kommer igen.

edit:
Sen är jag livrädd för att hamna i den där steriotypa rollen. För steriotypt är tråkigt. Och tråkigt är inte lockande. Men samtidigt ska jag inte sticka under stol med att det för mig ändå är smått lockande att få det där speciella, som det ändå är, även om det resulterar i en tråkig, icke-lockande, steriotyp roll. Men det beror ju också på vad man gör det till. När det kommer till kritan är det väl det det hänger på, om man väljer att leva ut den steriotypa rollen eller inte, om man vågar vara rebellisk.


Jag ska stjäla en skatt, 
den som döljer sig vid regnbågens slut.
Den är du.

(darling)


 

Falling in love, slipping into your smile.

You make me feel so good.


Keff.

Jag vet inte vad det är för fel på mig, men felet är i alla fall grovt. Och keps och löshår är inte min grej längre. Nä, mössa får det bli nu. Mycket smidigare.



Jag hatar velande. Seriöst. Jag pallar inte denna berg och dalbana, ena dagen är det bra och andra är det katastrof. Upp och ner, upp och ner. Bestäm er eller håll käften.


Jag langar dig världens största puss!

mitt hjärta i din hand.


Nej, jag är inte riktigt där än.
Men det skiter jag i, för känslan är densamma.


Cpkossa.

Ja alltså, jag kände inte för att vakna idag. Inte när jag skulle vakna i alla fall. Vaknade typ vid halv tio och tänkte väl typ 'nej, inte igen, jag suger stenhårt'. Fick skäll av Alex och mor för att jag inte var i skolan. Också skitkul. Mamma sa att jag denna vecka kommer få 100 kronor mindre för att jag då, när hon sa det, hade missat en lektion. Blev på sjukt kefft humör. Pallade inte gå upp. Somnade om istället men tänkte gå på ind. Vaknade vid fyra. Åh, ja. Totally awesome. Mormor ringde. Pratade med henne en timme. Somnade om. Vaknade nu, typ.

Och mamma har satt nya regler. Missar jag så mycket som 5 minuter i skolan för att jag missar en buss så får jag inga pengar alls.

Ja, precis. Fuck you.

För det är ju så jävla lätt att tvinga sig själv att somna.

Finns inte så mycket annat att göra än att dygna inatt, vända tillbaka dygnet och sen låta det vara rätt. Alltså inte sitta uppe till sju på morgonen bara för att det är helg.

Och jag är faktiskt pepp på en pluggnatt. Pepp som fan. Jag ska skriva på mitt svenskatal, göra arbetsmiljö och eventuellt skriva naturuppsatsen. Men innan det ska jag gå och handla cola och äpplen. Och sen ska jag göra en hel kanna med kaffe. Sno extra kuddar från mamma o styvfar och bara sitta i min säng hela natten och plugga och lyssna på Kent. Åh, pepp som fan.

Jag saknar dig.

Saknad 1 brist, frånvaro, avsaknad 2 sorg, längtan, vemod, tomhetskänsla

Jag lyckas inte på ett vettigt sätt formulera hur det känns i hela min kropp när jag saknar dig. Det bara går inte. Inte så konstigt kanske då jag knappt kan hantera det.


Men tiden som står mellan mig och dig känns evinnerlig.

Så sjukt mycket lol.

Ja, detta är en bild av Oliver Sykes från den 22 januari 2007. Ja, han formar med händerna ett hjärta - TILL MIG!
Åh, haha. Så jävla kul. Jag trodde dom här bilderna var typ borta för alltid. Så nu när jag hittat dom är jag fedt happi.

Men det är ändå dom här som är dom bästa..

Haha, en gång var jag 15 år och emo. Jag hängde på plattan och tyckte jag var asball när jag köade från sex på morgonen mitt i vintern till en signering. Jag var så sjukt mycket lol...

bara gör, biter ihop och håller käften.


November är en mur av våt betong
där en löjlig dröm om flykt föds
för att krascha och sen dö.

Bullshit.

Jag är så tillbaka på banan. Var nyss och handlade säkert 5 kg äpplen och minimjölk så nu är det dags för kaffe, cola, vatten och äppeldieten igen. Den är helt awesome. Synd att jag inte röker längre, för det var ju också en del av dieten sist jag körde den men äsch, det får väl gå bra ändå.

När jag var på väg till centrum för att handla var den nån liten fjortis som frågade om jag kunde köpa ut cigg. Nej tyvärr sa jag. Jag är inte 18. När man var 16 tyckte man det var astufft när folk frågade om man kunde köpa ut cigg, för det innebar att man såg äldre ut än vad man var. När fjortisen frågat fick jag ett leende på läpparna av just den anledningen, men sen insåg jag att det inte är tufft längre. Jag fyller fan 18 om 5 veckor. Det är snarare pinsamt att vara tvungen att säga nej för att man inte är 18, men det kom ju inte jag på förns efteråt.

Jag har kommit på att jag bara ska fokusera på arbetsmiljö resten av denna termin, för det är jag mest efter i och den kursen tar slut vid jul. Det innebär alltså att jag har rätt bråttom med att lämna in cirkus 10 läxor/uppgifter och göra 1 (2?) prov. Mmm, sjukt awesome verkligen.

Jag har också kommit fram till att jag needar nya skor pronto. Mina 200 år gamla nikesneakers funkar inte längre och inga av mina le coq funkar till mina jeans. Jag behöver nya jeans också. För just nu har jag bara mina nya från GT och mina white trash jeans och dom har jag ingen lust att använda för det ser skabbit ut. Så jag behöver nya skor och nya jeans. Sen behöver jag en ny foundation och ny mascara. Jag behöver ny parfym eftersom jag tappade min älskoparfym i fittanto. Sen vill jag ha en baseballjacka. Och en Fred Perryväska. Men vill ha är inte samma sak som behöver. Skit. Kommer ju ta halva nästa år att spara ihop till allt jag behöver.


Och nej, jag tycker inte fem bilder är tillräckligt med bilder på mig själv idag. Idag krävs det SEX bilder för att ni ska förstå hur snygg jag varit. Och ni kan ju ha i åtanke att jag snart kommer vara ännu snyggare. Nu ska jag lägga mig under mitt täcke och bryta ihop. BYE!


Sug.

Jävla skitdag. Började helt åt helvete, men blev bra mycket bättre. Den var helt underbar ett tag. Men sen fuckade det sig, så klart. Jag hatar allt. Jag hatar alla. Jag vill lägga mig under mitt täcke i min säng och bara gråta nu när jag faktiskt kan det igen.

Detta är seriöst tortyr. Det känns som att resten av detta året är förstört. Så mycket ilska inom mig att det känns som att jag ska explodera. Men jag orkar inte ens bli arg. Jag ska äta middag och sen ska jag på riktigt lägga mig under mitt täcke och verkligen bryta ihop fullständigt. Förhoppningsvis somnar jag tillslut så jag kan drömmar lite fler mardrömmar också.



Maten tar lång tid. Jag har tid att döda. Mm, jag vet att jag är en keffis. Dö.





JAG SAKNAR DIG SÅ JAG TROR JAG DÖR, OKEJ?

Draft: Nov. 23, 2009

Har ständig oro för stort och smått, jag blev alltmer lik en igelkott. Gott folk som klampar min väg förbi, de viskar ofta om hysteri. Några talar om stämning och de moderna om hämning. Gott folk må prata vad helst dom vill: mej kryper ingen för nära intill. Jag har en fullgod repertoar av tricks och konster till självförsvar. Jag önskar inte bli biten fast jag är konstig och liten. Ja, konstig är jag till övermått och en besynnerlig igelkott. Ty dessa spjut som jag sticker ut har genomborrat mej själv förut.

Såg att min mormor skickat denna till mamma på facebook. Har älskat den sen jag lärde mig läsa och då kunde läsa den där den satt på mormors vägg. Den är verkligen bara så bra.

Sitter och har inget att göra. Vaknade som sagt av Pärlor och kunde inte riktigt somna om efter det. Tror jag gick upp halv nio, efter 4 timmars sömn. Ska egentligen gå upp om 50 min. Vem hade kunnat tro att jag, Mathilda, den numera mest morgontrötta människan på jorden, skulle gå upp nästan 2 timmar för tidigt?

Har läst igenom mitt tidigare inlägg, lyssnat lite på Hide and seek, lyssnat lite på Pärlor och gråtit säkert två, tre gånger till. Helt sjukt. Vad är det med mig? Vet inte om det kan vara en ganska major grej som jag fick reda på i natt som gjort att jag kan slappna av lite för en gångs skull. Det är egentligen skit samma för nu sitter jag här som en idiot. Liksom, en månad senare bryter jag ihop efter att jag bara varit hatisk och irriterad över att han han existerat över huvud taget. Jag har kunnat förstå att mamma känner som hon gör, men inte känt det samma. Jag har bara velat att han ska försvinna. Kanske är det för att det börjar närma sig. Jag är så jävla rädd, jag vill inte ens tänka på hur det kommer bli när han är borta.

Sen finns ju den där andra oron också. Att jag tillslut ska behöva skriva något liknande.

Nu måste jag dra till min buss. Och sen ska jag vänta på Alex i Älvsjö i typ 20 min. Awesome. Och jag får inte ens röka. Aja, w/e. Puss.



Rub my eyes, this can't be happening.




Ibland får man lite perspektiv på saker och ting. Ibland blir man nedplockad på jorden och påmind om hur små ens problem egentligen är.

Som idag. Idag blev jag väckt av Pärlor med Kent. Min annars så Kenthatande familj lyssnade på Vapen & Ammunition klockan halv åtta på morgonen. Eller ja, min styvfar lyssnade. När jag låg i min säng och hörde detta kunde det känslokalla vraket jag egentligen är inte hålla tillbaka tårarna. Tredje gången jag grät detta halvåret och det är stort. Men det slog mig, hur fan ska jag överleva sen när en del av min familj fattas?

För hur mycket jag än hatar honom för det han gjort mot min mamma och det han gjort mot våran familj så älskar jag ju honom. Han har varit en del av mitt liv sedan jag var 7 år gammal. Jag har aldrig uppskattat honom så mycket som han förtjänat men han har alltid funnits där. Att alla andra, som jag faktiskt är släkt med, som mamma, pappa, farmor, farfar, mormor, mostrar osv förlåtit mig för alla oförlåtliga saker jag gjort de senaste åren är en sak. Men att han gjorde det, att han förlät mig, det är verkligen ett mirakel. Och nu ska han försvinna.

För så är det, om han drar nu då kommer jag aldrig förlåta honom, hur mycket jag än älskar honom egentligen.


Richard, vafan är Cirkus Sjöqvist/Alakangas/Litzén utan dig?



Mmmm whatcha say,
mm that you only meant well?
Well of course you did.
Mmmm whatcha say,
mm that it's all for the best?
Of course it is.
Mmmm whatcha say,
mm that it's just what we need?
You decided this.


Stissen.

Bara för att jag när jag kollade igenom min mottagna-filer-mapp insåg hur mycket jag saknar cpkatten. Åh, min lilla bebis. Fan ett år sen jag träffade fettot nu. Och för att riktigt bevisa min obeskrivliga kärlek till henne får ni nu se den fulaste bilden ever bara för att hon är med på den.

 







Stitch in my <3 liksom.



TUFF!

Jag har en kompis. Han är fedt bra. Han har tagit helt sjukt grymma bilder. Bara så att alla vet det sen när han är känd fotograf, att jag känner honom liksom. Det är tufft! Resten av bilderna finns i herrns blogg.


Inte ens kul.

Jag måste rensa. Det suger.


In a big, big way I am really small.


Jag har varit på helt sjukt bra humör hela dagen. Verkligen helt galet bra. Men jag har lyckats fucka det. För jag kan inte bestämma mig. Jag vill, samtidigt som jag inte vill. Och nu känner jag mig skitdum. Verkligen. Det är skitpinsamt.

Känner att jag borde blogga, men jag har typ inget att skriva. Jag sitter bara här och känner mig minst på hela jorden. Så ynklig. Och det är inte ens så att livet är så kefft och jag är så ledsen för något speciellt. Jag känner mig bara liten. Och ensam. Och det står stilla i huvudet. Jag har inte ens lust att klaga över annat än att jag inte har lust att vara ensam för det är så jävla tråkigt.

Men det är 4 veckor och 6 dagar kvar tills jag fyller 18. Fast inte ens det känns awesome just nu, det innebär att det är 33 på plus.

Jag funderar på att lägga mig i min säng och sätta på Kent på repeat. Då kanske jag somnar och kan vakna och vara på sådär bra humör igen imorgon. Det vore trevligt.


Om du vill ha mig,
nu kan du få mig så lätt.


LOL


Jag är så sjukt mycket lol.

Det är bara jag som lyckas stava dusch dush utan att märka det.

Dilemma.

Jag har skrivit en grej på min anonyma blogg. En text som jag blev väldigt nöjd med. Problemet är bara att där på min anonyma blogg skriver jag om sånt som jag inte kan skriva om annars. Jag är väldigt ärlig. Jag skulle vilja publicera här, men det kan jag inte. Det var liksom därför jag skaffade min anonyma blogg. Men jag vill ju dela med mig av allt jag känner, allt jag tänker. Jag vill ju att ni (läs du) ska veta hur jag känner, hur jag tänker när jag har mina bra dagar också. För jo, allt är oftast skit. Men ibland vissa dagar är det bättre. Idag är en sådan dag.

Men jag vet inte om jag är beredd att lämna ut mig själv så totalt. Jag skulle känna mig dum. Jag vill, men samtidigt vill jag inte. Fan.

I wish I could give the world to you.


Fick sova ordentligt några timmar och vaknade nyss. Inte bra egentligen, för nu kommer jag inte kunna sova inatt. Men med tanke på hur förra veckan såg ut så är inte det en katastrof. Jag överlever med bra mycket mindre sömn än vad jag trodde. Så nu när jag kommer vara uppe halva natten kanske jag kan göra lite nytta. Ska sätta mig och plugga arbetsmiljö tror jag. Åh, jag längtar. Not.

Har drömt helt sjuka drömmar verkligen. Efter den där bästaste drömmen som tog slut direkt har jag bara drömt mardrömmar. Man känner verkligen i kroppen när man drömt mardrömmar, när det är en lättnad när man vaknar, när man kan slappna av när man vaknar istället för tvärt om. Helt knäppt. Så jag känner mig sjukt sliten nu och är sjukt sugen på kaffe och cigg. Åh. Cigg skiter jag i men kaffe ska jag göra nu.

Jag ska börja stänga av min lur på nätterna, för jag blir ändå bara sur när den är på. Keffis.


+32.
Exakt 5 veckor to go. Helt underbart!

värdelös natt.

Känns som att jag inte sovit någonting. Bara somnat till och vaknat under hela den tiden som jag, eh "sovit". Sov väl skönt och drömde underbart den första timmen, men som vanligt brukar inte det bra vara så länge.

Kommer verkligen ihåg hur jag vaknade från denna dröm och tänkte att "fuck, detta ska jag skriva i bloggen. Hur värdelöst det var när jag vaknade från min bästaste dröm ever."

Maybe I should hate you for this.


The truth is you could slit my throat,
and with my one last gasping breath
I'd apologize for bleeding on your shirt.

BFF.

Haha, mamma kom nyss hem. Skitfull var hon. Och hon var skitglad och bara pratade om alla killar hon hade dansat med. Åh, hon är så söt min mor. Lika gammal som mig mentalt ibland. Det är helt underbart, för ibland sitter vi båda två och är 18 och ibland sitter vi båda två och är 36. Vi är, än en gång, så sjukt lika min mor och jag.



SÅ JÄVLA BRA!

 

 


KEFFIS!

Keffis. Världens bästa ord. Mitt ord. Ingen får sno och om ni vill låna måste ni fråga om lov först.

Keffis, världens bästa.



Jag är en snygg keffis ibland.

War of the worlds.

Robbie Ferrier: What is it? Is it terrorists?
Ray Ferrier: These came from some place else.
Robbie Ferrier: What do you mean, like, Europe?
Ray Ferrier: No, Robbie, not like Europe!

Så klockrent! Haha. Kom på att denna disasterfilm ju också fanns, så den tankas just nu. Men nu ska jag sätta på The day after tomorrow och äta Ben & Jerrys.

Jag är så sjukt mycket lol.

 

Fredag + lördag nästa helg kommer jag vara dyngrak, redlös och sedan förhoppningsvis medvetslös. Jag ska inte minnas någonting av varken fredag eller lördag på söndag. På söndag ska jag inte ens veta att det är söndag. Och på fredag och lördag ska jag inte veta att det är fredag och lördag för då ska jag vara så kalaspackad att jag inte vet någonting alls. Jag ska kräla runt på marken och skrika och göra bort mig totalt. Jag ska vara asjobbig och asfull och spy och alla kommer hata mig.

Men hellre det än att sitta hemma ensam utan annat att göra än att veta, tänka och dö av bröstsmärtor och oförmåga att andas. Hellre det än att jag ska vilja dö.

Disaster movies = puss!

Jag är lat. Jag kom fram till att jag inte orkar göra något ikväll. Och sen kom jag på att det skulle bli så jobbigt om jag gick ut och träffade människor som röker. Jag stannar hemma istället och äter glass. Kanske ska läsa, eller kolla på film. Men vad ska man titta på då? Jag är sjukt pepp på en fet katastrofrulle men jag har typ bara Armageddon på datorn. Skulle kunna tänka mig att se The day after tomorrow men jag vet inte var den är någonstans. The Core skulle i och för sig vara rolig att se då det var typ 3 år sen jag såg den sist, men jag har ingen lust att vänta ∞ så nu blir det fan The day after tomorrow i alla fall. Jag ska hitta den om jag så måste vända upp och ner på hela lägenheten.

Egentligen borde jag kanske städa först. Frågan är om jag orkar det bara. Jo, jag orkar nog det. Och så stökigt är det inte så det borde gå fort.



Läslista.

1. Luftslottet som sprängdes.
2. Genom dina ögon.
3. Dan Browns nya som jag inte kommer ihåg vad den heter.
4. Twilight
5. New Moon.
6. Eclipse.
7. Breaking Dawn.
8. Stolthet och fördom.
9. En plats i solen.
10. Trollbunden, vilken kommer följas av resten i Sagan om isfolket.

Känner att det är väldigt snart måste vara dags att läsa Twilight igen. Men det var det senaste jag läste och jag läste dom i somras så det skulle kännas fail om jag läser dom direkt igen fast 3 månader senare, så därför kan jag lika gärna läsa annat som jag också vill läsa innan. Egentligen borde jag läsa om Män som hatar kvinnor och Flickan som lekte med elden eftersom det var så längesen jag läste dom, men tror inte jag orkar det nu. Får bli sen någon annan gång..

Denna lista ska vara klar innan jul för nu ska jag börja läsa istället för att sitta så jävla mycket framför datorn, bara så att ni vet.

Puss.

värdelös update.

Jag har jättetråkigt. Jag har ingenting att göra. Mor vill att jag ska göra något, att jag inte ska vara hemma ikväll. Hon vill inte att jag ska kunna vara barnvakt. Så klart finns det inget att göra då. Ingenting. Askefft. Och hon ska inte vara hemma. Hon ska ut, så klart. Skit.

+ 31.
5 veckor och 1 dag to go. Awesome.

&

If you think missing me is hard, you should try missing you.



Jag älskar dig mest i hela världen.


Jag vet mamma, det är 1 000 000 gånger värre för dig. Men ändå, det är knäppt att vi hamnat i så lika, knasiga situationer. Jag vet inte om jag kan erbjuda dig så mycket hjälp men du hjälper mig så galet mycket. Mor, hela du är terapi.


cigg.

Okej visst, själva grejen att ta en cigg och dricka kaffe skulle vara så jävla underbar. Men shit, det skulle ju smaka skit!

bbbruno.



För du vet, jag tycker du är bäst och jag saknar dig och blaa, om mindre än en vecka kommer du från fittskåne och då kommer jag vara glad, mm yes! PUSS!

einstein.

"Gravitation is not responsible for people falling in love."



KOM OCH TA MIG RÅ.

Platt. Jag bryr mig inte. Jag skiter i det. Jag är väl ganska platt antar jag. Trött på att vänta på något som aldrig kommer inträffa.

Jag har så mycket kött på benen nu, jag vet så mycket så jag vet också att det är så. Det kommer aldrig bli vad jag ville (läs vill) att det skulle bli. Men jag skiter i det. 5 minuter skulle vara mer än tillräckligt för att det skulle vara värt mödan. Men helvete, jag har ingen lust att vara den andra. Jag har ingen lust att vara en jävla back-up. Fast jag är iofs hellre en back-up som vet att hon är en back-up än någon son tror att hon är den enda när hon inte är det. Det hade varit typ 300 gånger värre, faktiskt. Snacka om att man skulle känna sig grundlurad och utnyttjad sen när det kom fram. Frågan är om man ens skulle kommit över det de närmsta 20 åren typ....

Åh, tänk om du bara kunde ha varit en vanlig kille. En vanlig kille som var sådär galet jävla skitbra som man var skitkär i, som man inte behövde ta skit av, som man inte var tvungen att deppa ihop över. Fan va skönt det hade varit. Men jag sa ju det också, du är för bra för att vara sann, och hur rätt hade jag inte då? Jag säger ju det, om något verkar för bra för att vara sant är det oftast det också. Men en sak kan jag lova, jag ville inget hellre än att ha fel denna gången.. Och jag vill fortfarande inget hellre än att du ska visa en förändring, typ liksom 'i ditt ansikte' på mig som nu iskallt räknar med att det aldrig, aldrig kommer bli någon förändring alls. Man kan inte låta sig tro att sådana saker, typ 'det kommer ske en förändring'. Nej, det kommer inte bli någon fucking förändring. Jag är inte dum i huvet, okey? Fuck it, sluta ljuga bara. För det spelar egentligen ingen roll. Du skulle kunna sparka på mig, spotta på mig, kalla mig det värsta tänkbara och be mig dra åt helvtete för att 5 minuter senare be om ursäkt och inte fan skulle du få annat än 'det är ingen fara' som svar ändå. 'Du är förlåten' liksom, på dirren. Så egentligen spelar det ingen roll om det uttalas lite lögner om eventuella förändringar. Men det är ändå skönt att slippa falska förhoppningar, för oavsätt hur mycket man förlåter så gör det förbannat ont under tiden. Ont så in i helvete, så ont så att man många gånger bara vill falla ihop och dö eller typ spy. Har du någonsin haft så ont? Om du är nyfiken någon dag så kan du testa, ta en kniv och stabba den in och ut i ditt hjärta. Jag är mer än övertygad om att det ens inte gör lika ont.

Åh fan, jag vet inte. Jag är så jävla trött.. Har sovit 19 timmar sedan i söndags. Är helt fuckt i huvet. Fan, jag vet varken ut eller in vad det gäller någonting. Jag vill att det ska pirra igen. Det var så jävla mysigt när det pirrade jämt, då var det lättare att ta skiten. Faktiskt. Allt var så mysigt. Smsen, samtalen som kom mitt i nätterna. Allt som sades då som aldrig sägs längre. Jag vill höra det. Jag behöver höra det. Jag vet att jag inte är speciell, att jag bara är en i mängden, men jag vill i alla fall känna mig speciell. Visst, det var svårt och jobbigt då med, men inte fan var det lika jobbigt som nu.

Det är verkligen inte samma sak längre. Det märks, det känns. Oh fan, vad det känns. Shit jävla skitfan. Varför kan det inte bara vara som det var?


Verzta baizinlägget blev det också. Fin svenska osv. Men fuck, jag är trött OK? Jag orkar inte anstänga mig för att det ska bli rätt och låta bra och sån skit.

så rätt.













hallelujah.


mp.

Media = kärlek!















19.09

“I'm not supposed to love you, I'm not supposed to care, I'm not supposed to live my life wishing you were there. I'm not supposed to wonder where you are or what you do.. I'm sorry I can't help myself, I'm in love with you.



Kom nyss hem. Käkade fedt gott thaikäk i stan och servitören var sjukt snygg så nu är jag på ganska bra humör. Men det är fredag och jag har inga planer på att sitta hemma ikväll. Frågan är bara vad jag ska göra.. Just nu sitter jag och funderar på om jag ska leta upp random fest, sno alkohol och bli full så jag har en anledning att röka.

Skämt å sido.. Är så röksugen att jag håller på att dö. Vem trodde att tredje dagen skulle vara den värsta? Kan seriöst inte tänka på något annat än hur underbart det skulle vara att få röka en cigg. Helt sjukt.

Och vad ska jag göra ikväll? Blir lite stressad känner jag..

:*

“It is better to lose your pride with someone you love
rather than to lose that someone you love with your useless pride.”

skulle inte sitta fel!


Which part of me is lost?


Note to self: I miss you terribly.
This is what we call a tragedy, come back to me.


box 91-08 <3

Tog ett väldigt mysigt bad med tända ljus och Kent. Det var verkligen underbart. Nu sitter jag här och borde plugga till nationella imorgon men som vanligt orkar jag inte. Engelska A har inte varit speciellt utmanande och jag har svårt att tro att nationella skulle vara ett undantag. Men jag ska i alla fall sätta mig och kolla lite grammatik osv och läsa igenom hur man skriver ett brev..

Jag fryser helt sjukt mycket. Är livrädd för att jag håller på att bli sjuk, för jag har varken tid eller ork för en omgång till. Har redan varit sjuk 2 gången denna höst, kan det inte vara bra så? Men jag känner i hela kroppen att något inte stämmer. Helt jävla awesome.

Tuggar tuggummi hela tiden. Dricker cola hela tiden. Vill röka hela tiden men har inte gjort det på 44 timmar. Jag är så jävla bra. 






Famlandes.

Idag somnade jag säkert 10 gånger i skolan. Utan överdrift.

På arbetsmiljön hade jag ingen lust att sätta ihop en fucking sladd, så jag satte mig inne hos Stephan. Var så trött att jag la mig ner på bordet och somnade. Haha vaknade med dregel på hela handen, mysigt.

Hann nog aldrig somna på engelskan innan Emelie kom och då hade jag ingen lust att sova så jag snackade skit med henne istället. Det var mys. Sen efter det hade vi egentligen natur men Alex hade kommit så vi chillade inne hos Stephan istället och snackade skit. Vid tre hade Stephan lektion så då la jag mig på soffan i medieteket och somnade. Och blev väckt. Och sen somnade jag om. Och så blev jag väckt, osv. Alex tyckte nämligen det var kul att spela upp typ denna på högsta volym. Jag somnade ändå, men sen bytte han till typ denna och var tvungen att tala om det för mig tyckte han, så då väckte han mig. Jag somnar om, han byter till typ denna och måste tala om det och väcker mig. Byter till denna och väcker mig osv osv. Men sen satte han på en fedt rolig, men jag hittar inte den nu. Länkar när jag hittat.

Annars har dagen idag varit precis som vanligt, berg och dalbana. Det svänger från minut till minut. Och röksuget gör ingenting lättare att hantera. Jag tänker för mycket och jag analyserar för mycket. Emelie kanske har rätt, jag måste sluta vara så rädd för att vara jobbig. Men jag hatar att vara jobbig men har en känsla av att jag är ganska bra på just det. Det är aldrig kul.

Jag försöker verkligen förstå, försöker på alla möjliga sätt. Intalar mig själv till och med att jag förstår. Men faktum är att jag inte har en aning. Det är stressande som fan. Jag hatar att vara clueless, att famla fram i mörkret utan aning om vad som väntar.

Fick Kentboxen idag. Överlycklig. Verkligen överlycklig! Helt sjukt awesome.




When you hurt so much that it's hard to speak
and it hurts so much you can hardly breath.
You wanna get up and fight but you far to weak,
feels like a too long night for your heart to beat.
They wanna kiss and make up but talk is cheap
You'd like to dis 'em straight up 'cause you're scarred to deep.
Don't be fooled, recognize the mark of the beast.
Stay true to yourself and you'll be hard to beat.

'cause all the trouble we've been through and all of the evil that men do,
it makes us harder - the struggle continues.





Jo, det löser sig, så brukar allt bli.
Det kommer fixa sig till slut, det är inget tvivel om
fast nu känns skiten sur och flera mil ifrån 'det ordnar sig'.

mor.

Jag tror att mamma är den enda som förstår varför jag tar all skit och varför jag värderar mig själv så lågt, som om jag inte var värd bättre. Hon vet det nog bättre än jag själv. Hon vet precis hur ont det gör, hon vet hur det är omöjligt att låta bli att hoppas, hon vet precis hur man smälter och vill lägga sig ner och dö av glädje när man får den respons man vill ha och hur hela jävla världen totalraserar när man inte får den. Hon vet hur man på alla möjliga sätt lurar sig själv och väljer att vara naiv när man egentligen vet men inte vill bry sig om det. Hon vet för hon har varit där själv. Och hon vet varför jag gör så som jag gör, för hon känner mig bättre än vad jag känner mig själv.

Mamma är min bästa vän och jag är tacksam för att det är hon som förstår när ingen annan längre gör det. Nu när dom andra bara skakar på huvudet och säger "du är bättre än såhär". Mamma håller med, men hon förstår varför jag inte tänker ta hänsyn till det påståendet. Hon förstår varför man tar allt. Hon förstår, så hon lyssnar och tröstar och vaggar och håller med när det behövs. Hon tycker inte sämre om mig, fast än det känns som att allt som har med stolthet att göra har lämnat min kropp och lämnat mig som en patetisk pannkaka. Hon förstår..

Vi är så läskigt lika, jag och min mamma. Och jag älskar henne mest i hela världen.

edit;
Fem minuter efter att jag publicerat inlägget så går jag ut i köket och där sitter hon, min kära mor. Hon kan inte heller sova nu för tiden. Jag berättade om detta inlägget. Då berättade hon att hon precis skrivit i sin dagbok att om det bara fanns en man i hela världen som trodde på och var villig att kämpa för kärleken, så skulle jag få honom.

Jag säger ju det. Hon är bäst, min mamma.


Jag äger?



Jag har skittråkigt. Det är stunder som nu som man ska sätta sig och kedjeröka och spela quadrapop. Men nej, inte jag. Inte längre. Det är nu ungefär 20 timmar sedan jag rökte sist. Det är precis så svårt som jag trodde att det skulle bli. Men det är inga problem. Jag kommer klara detta galant. För jag äger.


Den här låten den är ren terapi.


Är du en dröm, snälla ta inte slut.












nya tider.

Imorgon, eller ja, idag börjar mitt nya liv. Det innebär:
- Sluta röka.
- Börja räkna kcal igen.
- Träna mer.
- Plugga arslet av mig, jämt och ständigt.
- Dricka mindre cola.
- Gå och lägga mig i tid.
- Spara pengar.

Typ.

Nu, mina kära vänner, måste jag försöka sova igen. Och jag hoppas det går den här gången. Puss.

30 mm.

Kan inte sova för ovanlighetens skull.

Hittade i alla fall en bild från i våras när jag hade mina 30pluggar. Saknar som fan och överväger att töjja upp igen. Meen, jag vet inte. /: Yes, no?


Fimpat.

Nu har jag rökt min sista cigg. Är stressad som en idiot för jag vet att de närmsta dagarna, kanske till och med veckorna kommer bli ett helvete. Men samtidigt känns det skönt som fan. Tänk ändå, jag har rökt för minst 32 000 under mina 42 månader som slav under beroendet. Det är bara sjukt. Men nu är det klart.

mathilda + serier = sant

Så fort jag kollat klart på NCIS säsong 6, för andra gången, och de avsnitt som finns från säsong 7 så ska jag kolla på OC igen. Åh, känns som en hel evighet sen jag såg det sist. Det är det i och för sig också. Kollade igenom alla fyra säsonger förrförra sommaren, så nu är det snart dags igen.

Sen måste jag kolla klart på säsong tre av Heroes också. Och kolla klart på säsong tre av Dexter. Shit, jag har mycket att göra insåg jag just..

the ABC of growing up.

Here's the day you hoped would never come,
don't feed me violins just run with me through rows of speeding cars.
The papercuts, the cheating lovers, the coffee's never strong enough.
I know you think it's more than just bad luck.

There there, baby it's just text book stuff,
it's in the ABC of growing up.
Now now, darling don't lose your head.
None of us were angels and you know I love you.

It's ok by me,
it was a long time ago.


cigg, FSL och löss.

Det är dags mina vänner. Imorgon är det dagen D. Eller idag kanske det är. Eller, det beror ju på när jag går och lägger mig. Men inatt röker jag min sista cigg. Jag är från och med imorgon icke-rökare. Och allt jag kan tänka på är alla pengar jag kommer ha..

Eftersom Alex skulle vaccinera sig så chillade jag kvar i skolan och väntade på honom och Miche för att få sällskap på tåget, vilker resulterade i att jag kom hem typ nyss. För jag lyckades ju missa min buss också, så jag fick vänta en halvtimme i Älvsjö. Och allt är SLs fel. För när jag, Alex och Miche skulle ta bussen från sbm så tvingade fittchauffören oss att gå av. Anledningen? Bussen var tom så Alex skämtade lite, låtsades måla på väggen och sa typ "aa, nu ska vi röja". Så vi fick vänta tio min på nästa buss, som bara åker förbi! Någon minut senare kommer äntligen en buss som låter oss åka till terminalen, men då hade vi redan missat tåget. Awesome, tack älskade SL. Fuck you. Ni borde byta namn till FSL, fittSL, passar mycket bättre enligt min mening. Någon som tycker annorlunda?

När jag väl satt på min buss 143 så ringer min mor för att kolla statusen på mig. Hon berättar också att Wilma har löss. Va? Nej, nej, NEJ! Nästan skriker på bussen och kan bara tänka på den stunden som jag gullade med min älskade, nerlössade lillasyster igår kväll. Det var en bra stund också. Helvete! Mor fick kolla mitt huvud direkt när jag kom hem och som tur var kröp det inte runt några äckliga djur i mitt hår. Tack och lov för det. Nu ligger keps, toffsar och alla mina borstar i frysen för jag tänker fan inte dra på mig löss! Skulle fan inte banga på att dra in kuddarna i frysen också om det gick. Men nej, det går inte. Och nu kliar det dessutom över hela kroppen. Underbart!

Nu ska jag plugga. Puss.

Eh3h3h3.

Sitter och har webdesign för första gången på 4 veckor. Har missat sjukt mycket och vi har tydligen prov om typ 3 veckor. Inte najs. Men äsch, jag kirrare för jag äger. Är klar med uppgiften vi fick idag också så nu tänker jag alldeles strax bege mig hemåt en timme tidigare än vad jag räknade med. Aaaawe-sum! 

Har rökt 4 cigg idag. Jag är fedt duktig.

Onödigt.

Sjukt irriterande. Vaknar och är hungrig.

Juste.

Jag mår bra. Har egentligen inte rätt ut så mycket, men jag har pratat men många. Och nu känns det bra. Bra och lugnt. Förhoppningar tyvärr, aldrig bra. Men det ska nog gå och ordna det med. Jag ger mig själv en "Gibbs-slap" bak i huvudet och saken är kirrad. Nice.

Cigg.

Idag har jag rökt 9 cigg. Och jag är faktiskt stolt, även fast jag bara rökte 6 stycken igår. 9 cigg är ändå mindre än hälften av vad jag brukar röka på en dag. Och det känns som att detta kanske faktiskt är möjligt.

Vissa stunder, typ när det börjar närma sig en timme sen man rökte sist då det vanligtvis är dags att ta en till, känns det förjävligt. Jag sitter och tuggar mina tuggummin så frenetiskt att jag får ont i käkarna och tänker att det här kommer aldrig gå. Men det värsta är ändå när man av ren vana sätter sig och tar upp en cigg och kommer på att "fan, jag ska ju inte röka." Då krävs det verkligen ren vilja att klara av att stoppa ner ciggen i paketet och gå och göra något annat istället.

Det är tufft. Men som sagt, det känns inte som en omöjlighet längre. Och sen har jag ju kommit förbi det största hindret - viljan. Tidigare har jag inte kunnat se mig själv som icke-rökare. Jag har blivit smått stressad bara av att tänka på vad jag istället ska göra när jag väntar på tåg/buss/tub, vad jag ska göra på rasterna i skolan, hur kaffe kommer bli utan cigg.. Jag har verkligen inte velat sluta röka. Jag har tyckt om att röka. Fan, jag tycker om att röka. Men det är inte värt det. Det finns för mycket nackdelar. Så viljan är inget problem, för nu finns den.

För övrigt har jag städat hela mitt och Antons rum idag, fint blev det. Jag har också tvättar all min tvätt vilket känns gudomligt skönt för nu har jag äntligen rena kläder igen. Fick dessutom tillbaka min favoadidas idag så den kommer jag weara i morgon - awesome! Inte blivit mycket plugg, men imorgon, då jävlar. Slutar visserligen halv sex och kommer med största sannorlikhet inte kliva innanför ytterdörren tidigare än klockan sju då jag kommer vara halvt död efter en 9-timmars skoldag och på tok för lite sömn, men lite plugg borde det bli. Om inte annat har jag onsdag då jag slutar awesome-tidigt, typ elva.

Nu ska jag faktiskt, på riktigt, sova. Det behövs. God natt, ses&hörs. Puss.

Helvetesdagen.

Började med att jag försov mig, så jag hann varken tvätta eller träna. Men jag kom i tid till skolan i alla fall. Duktigt av mig, ja verkligen. Men innan jag hann gå hemifrån talade mor om för mig att jag var tvungen att hämta kidsen efter skolan. Då var jag väldigt nära på att bryta ihop och börja gråta. Ingen av er som läser min blogg inser hur fruktansvärt det är att hämta dom där ungarna på dagis.

Skit samma. Mötte Majlöv på tåget och sen käkade vi lunch i skolan och det var najs. Lätt det bästa från idag. Efter det började vår fotolektion och då skulle vi framkalla film. C-41 s/v film. Skitjobbigt. Jag hatar att framkalla färg. Men det slapp vi ju, för när Alex och Tobbe satt i a-labbet och rullade upp all film så kommer våran rektor och låser upp den låsta dörren så ljus kommer in och vips, så är alla filmer förstörda. Idiotkärring.
"Men lampan var inte tänd." Nej men din idiot, lampan lyser när uvlamperna är tända och INGA lampor är tända när du rullar upp film ditt cparsle.. Helt värdelöst. Då hade dessutom jag, Fanny och Johan stått och blandat all kemi i typ 1 ½ timme helt i onödan för vi kunde ändå inte framkalla. Det förstörde min dag.

Är redan på dåligt humör när jag kommer till dagis men räknar ändå med att det ska gå hyfsat smidigt och smärtfritt eftersom att mamma är hemma. Men nej. Gustav börjar bråka samma sekund han ser mig. Det tog en timme att komma hem och dagis ligger 5 minuter bort. Det var så nära att jag slog Gustav att jag blev rädd, för det verkligen svartnade för ögonen. Som tur var så hjälpte världens bästa dagisfröken My till, annars hade jag nog fortfarande varit på dagis och försökt få Gustav att klä på sig.

Kommer hem till min sjuka mor, som mitt i all skit dragit på sig käkbensinflammation, och får en utskällning för att jag knackade istället för att gräva efter mina nycklar som låg längst ner i min väska. Blir skitförbannad och dumpar över uppgiften att klä av kidsen på mamma och sätter mig framför datorn där jag satt i max 2 minuter innan det totalbrast. Så då satte jag mig under fläkten och rökte 2 cigg ( ja, jag suger) och grät som ett litet barn. Men sen kom mamma och pratade med mig och då blev det bättre.

För alla som inte förstått det så är min mamma bäst i hela världen.

Wow, helt skitdåligt inlägg men whatever. Nu tror jag att jag ska äta middag. Puss.

langa whatever så jag kan ta livet av mig, snälla?



Jag kommer skriva ett inlägg om hela min helvetesdag senare. Just nu orkar jag inte, för jag är i upplösningstillstånd. Jag orkar inte mer. Totalbröt ihop när jag kom hem. Bara grät. Första gången på väldigt, väldigt länge som jag verkligen grät. För seriöst, jag pallar inte. Det är nog inte många på jorden som känner sig så liten, otillräcklig och värdelös som jag gör just nu.

Jag behöver så mycket. Så mycket som jag förtjänar. Och allt jag får är en fucking käftsmäll och en spottloska i ansiktet. Jag behöver inte mer skit nu, jag orkar inte.

Varför, varför kan inte någonting någon gång bli bra? Varför kan ingenting någon gång bidra till att mitt liv för en gångs skull går bra, i fem minuter?

Jag är redan trött på att gråta men inte fan hjälper det, för nu så rinner dom där jävla tårarna hur mycket jag än försöker pressa tillbaka dom. Fuck det här.

Anonyma jag, yes.

Har fortfarande inte lyckats somna. Så då startade jag en ny blogg som bara jag får läsa. Haha, i era ansikten.

Klockan står på 8. Då ska jag upp och kasta in en maskin tvätt. Klockan 9 ska jag gå upp igen för att kasta in skiten i torktumlaren. Halv 10 ska jag gå upp, träna i en halvtimme, ta en snabb dusch, dressa, föna, platta, makea, packa och sen klockan kvart i 11 gå till bussen som går 10.55 från Ormkärrsvägen och anländer till Älvsjö klockan 11.05. Klockan 11.13 kommer tåget mot Västerhaninge och på det ska jag möta Majlöv. Tåget kommer in till Handen 11.28, anslutande buss 834 mot Svartbäcken alternativt buss 829 mot Coop forum går 11.37 och är framme vid Torvalla typ kvart i. Där går vi av och vandrar typ 50 meter till da plugg. Bara så att ni vet, om ni undrade typ.

Nu måste jag sova, oavsätt om det går eller inte. Funderar på att ta en cigg...

sova?

Jag kan aldrig sova. Skit också.

bittersweet.

Alla känner nog till den där bitterljuva känslan. Men jag tror inte att någon känner till den så väl som jag. Det har jag i alla fall svårt att tro.

gnatt.

Sliten tjej som snart ska hoppa i säng säger god natt.


1012666

Jag kom på att jag inte ens berättat om kepsen som jag beställde och som nu sitter på mitt huvud. Den är fedt snygg.





puss.



spotify:track:0dKeTGN9gax9KlXephPJev

this can't be happening.


Jag skulle kunna göra vad som helst för att få backa tiden 1 ½ månad. Då skulle jag inte ha tvekat en sekund med att göra allt som jag borde gjort, men inte gjorde. För jag vet att det kan vara försent nu och den tanken är så fruktansvärt otillfredsställande.



Jag har haft av typ 4 naglar, så nu åker resten. Det känns kefft, för jag hatar att ha korta naglar. Men dom kommer i alla fall vara fina sen när dom växt ut igen.

Nu väntar jag på att min styvfar ska gå och lägga sig, så att jag kan börja städa mitt rum sen. Och röka. Men han går aldrig och lägger sig. Kefft som fan. Han brukar gå och lägga sig vid typ halv 10 men nej, inte ikväll när jag har massor att göra som jag inte kan göra om han är vaken. Åh. Det är fan inte lätt när det är svårt.


Oh, you won't catch me around here..




fuck you.

Det är irriterande. Jag är trött. Var jag än befinner mig, i vilken position det än är, så känns det som jag har nålar under mig. Som en ständig påminnelse. En påminnelse jag är trött på. Jag vill kunna slappna av, sluta vara rädd. Jag är så värdelös för jag kan göra något åt det men vill inte. Jag kan, men jag vill inte. Jag borde, men jag vill inte. Eller vågar jag kanske bara inte?

Jag har rökt 2½ cigg idag och det känns som att jag ska dö. Men om jag lyckas sluta kommer jag vara sjukt stolt över mig själv.

Jag kan inte bestämma mig för vem jag ska hata. Vem förtjänar mitt hat mest? Ja, inte den jag hatar mest i alla fall. Jag ska sluta hata. Det vore nog bäst.


Cause when the roof caved in and the truth came out I just didn't know what to do..

where are we?

Jag borde få priset "världens mest värdelösa dotter".

När min mamma som allra mest behöver att jag ställer upp, hjälper till, inte strular och inte bråkar då orkar jag inte bry mig om någonting. Då skiter jag i det jag borde göra och gör allt som jag inte ska göra.

Men det är så mycket enklare att dra hemifrån hela tiden, att undvika att dras ned i det hålet av skit som finns här hemma. Och när man väl är nere i hålet är det så mycket enklare att tycka synd om sig själv och tänka på sina egna problem istället för att göra något för någon annan för en gångs skull.

Hur kan all skit komma på samma gång?

Mmm whatcha say,
mm that you only meant well?
Well of course you did.
Mmmm whatcha say,
mm that it's all for the best?
Of course it is.

note to self:

- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är.
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det för vad det är. 
- Ta det fär vad det är. 
- Ta det för vad det är. 

Inget jävla copy + paste. Nej, för att det verkligen ska fasta i mitt huvud krävs det extrema metoder. 

Och jag hatar det där jävla ordet. Ett skitord på tre bokstäver man aldrig trodde att man någonsin skulle bry sig om. Det ordet har den senaste halvtimmen gett mig kvälningar. Ett ord liksom. Hallå? 

Skaffa hjälp och sluta vara mind fuckt.    

Jason DeRulo - Watcha say = kärlek. Repeat heter det visst.

Behöver. Vill. Vill så mycket att något går sönder.

b-b-b-brat girl.

Nu drar jag. Är väldigt snart en brat girl på öm som kommer hänga på östra och ragga på dyg/dmg.

Kommer inte ha internet där så lär inte bli mer bloggande idag.

Tills vi ses igen, hare najs.

PUSS!

vinna/va med/bli av med/skada


skak / snyft / syrebrist


Nej usch. Jävla emoinlägg är jag less på. Fan, även om allt känns piss behöver väl inte hela jävla världen veta att du inte kan andas? Och speciellt inte varför. Ta en cigg, drick lite cola och tänk på något annat din patetiska idiot. Och hata fel person för då känns det lättare.  Will do, när jag väl kan andas igen.

Brat girl, soon to be.


- Träna.
- Duscha.
- Dressa.
- Makea.
- Dra till öm.
- Chilla / Umgås.

Jag anser fortfarande att jag skulle vara det bästa misstaget du någonsin skulle kunna göra.








Jag bestämde mig för någon vecka sen, kanske till och med två (har inte speciellt stor koll på tiden..), för att jag inte tänkte prata mer om det här. I alla fall inte med dig som det berör. Jag tog det beslutet av två orsaker. Dels för att jag inte vill vara för på och jobbig och för rädslan av vad det skulle kunna leda till, dels för att jag inte vågar riskera att det är det du vill. Att det ska vara jag som tar första steget mot ett avslut av detta, vad det nu är.

För det är något som kvarstått, min oförmåga att förstå vad det här är. Eller, jag vet vad det är för mig. Men vad det är för dig har jag inte den blekaste aning om. Alla tomma löften ger mig så klart en ledtråd men det är inget jag kan använda för att lyckas lista ut vad det är och varför det i grund och botten är så.

Jag vet att du läser här, så därför skriver jag också här. För jag tänker inte prata om det. Jag vill inte ha fler falska förhoppningar, då är jag hellre helt ovetande om vad som pågår i i alla fall ditt huvud.

Jag känner mig så anonym, som någon som egentligen inte finns. Det är skönt på ett sätt, men jävligt jobbigt på ett annat. Men jag är inte i position att ställa krav. Eller nej, det lät fåningt, för det är precis det jag är. Jag om någon har rätt att ställa alla möjliga krav, men det skulle egentligen inte vara krav. Snarare ultimatum. Och det är det jag vill undvika, därför undviker jag att ställa krav. Jag får helt enkelt sitta här anonym och hålla käften och vara glad för det som är. Det är lätt dom stunderna som det bra överväger det dåliga. Men när det är tvärt om känns det bara skit. Men, precis som jag sagt säkert 1000 gånger tidigare, det är värt det.

ta det onda med det goda.

Jag vet, därför kommer jag sedan när den dagen kommer kunna gå vidare hel, utan sår.

"Ta det för vad det är." Lättare sagt än gjort, men jag försöker.


Utan sår var kanske en underdrift. Men skrapsår lämnar i alla fall inga ärr, right?

WHINE!

Jag är en hycklare på inte mindre än två sätt. För det första hatar jag dubbelmoral, det är det värsta jag vet. För det andra, och förklaring på det första, jag är så jävla trött på folk som whinar. Jag är. Så. Trött. På. Folk. Som. Bara. Klagar. Hela. Jävla. Tiden. Inget duger. Problemet är ju bara att jag är jävligt bra på att whina själv. Jag whinar mest hela tiden egentligen, det är liksom det jag gör. Då har jag ingen rätt att klaga på andra som klagar. Jag kan inte ens säga att jag inte skyltar med det eller liknande då jag publicerar i princip allt klag på bloggen. Jag skyltar alltså med allt mitt missnöje.

Jag byter inriktning. Jag tänker klaga på tjat istället. Folk som gnäller över samma saker om och om och om och om och om igen. Jag vill slå dom människorna, riktigt hårt mitt i ansiktet. Jag bryr mig inte om andras jävla kärleksproblem, (om det inte handlar om nära vänner för då bryr man sig väl altid vad det än handlar om?) så jag orkar heller inte sitta och bli påtvingad alla detaljer om andras problem. I och för sig skriver jag detaljer om alla mina problem också, men jag tvingar ingen att läsa min blogg.

Åh, jag vet inte. Jag är rätt keff bara. Jag tycker inte om mig själv för jag hatar tjat och gnäll vilket råkar vara två saker jag är väldig bra på själv. Sen hatar jag dubbelmoralister vilket jag inte vill tro är något jag själv är särskilt ofta.

Sitter fortfarande i plugget. Slutar om fem då det bär av hemmåt. Jag har sjukt tråkigt. Har inte gjort något vettigt alls idag. Pretty värdelös dag i allmänhet. Hoppas kvällen blir mucho mer najs.

På återseende. PUSS!

mirakel.

Jag sätter på GSH, lägger mig i sängen och väntar på att käket ska bli klart. Toksloknar med en halv burk cola i handen. Vaknar 3 timmar senare och har inte spillt ut den. Ibland sker det mirakel..

energin är slut.

Är hyfsat klar i huvudet, men det finns ingen energi whatsoever kvar i min nu misshandlade kropp. Trots har jag hält i mig 4 koppar kaffe, 2 red bull och 2 cola idag kräver nu min kropp sömn och vila och jag tänker inte vara sämre än att jag väldigt snart tänker uppfylla dessa krav. Är så förbannat jävla skittrött.

Men det finns så mycket annat som lockar. Jag vill för fyrtionde gången denna vecka kolla in det där speciella fotoalbumet på facebook, jag vill fortsätta läsa om min nya besatthet och drömma iväg i min knasiga drömvärld, prata med människor jag tycker om, blogga, blogga, blogga. Få ut alla mina storatrade tankar till mina läsare, umgås med min familj, lyssna på musik, kolla på film. Det skulle inte ens vara fel att sätta sig och plugga. Men jag orkar verkligen inte annat än att låta mina fingrar trycka ner några tangenter som resulterar i en text här, i min älskade blogg. Jag behöver återhämtning. Jag behöver samla nya krafter för imorgon väntar en ny skoldag och sedan en fullspäckad helg då jag antagligen kommer sova på tok för lite. Men jag har ingen lust. Jag vill leva och inte slösa bort min begränsade tid på onödig sömn.

Jag kanske lyckas hålla mig vaken trots allt, en stund i alla fall. Nu väntar en cigg följ av käk och sedan ska jag lägga mig bekvämt i min säng iklädd mjukisar med väckarklockan ställd och titta på en fet film. Kanske somnar jag, kanske inte. Om fallet blir det senare alternativet lär det dyka upp fler inlägg här innan dygnet är över.

Men så länge, ha det awesome. Njut av livet, ta hand om varandra och vårda det ni alla har. Puss på er, mina älskade medmänniskor.

Juste, jag ska gifta mig med en huligan. Bara så att ni vet. ;>
Och så tycker jag ni kan kommentera någon gång, failarslen.

marry me?

Hur kommer det sig att inte alla levande människor vill gifta sig med denna man? Det, mina damer och herrar, är för mig ett fett jävla mysterium då han är den snyggaste människan som någonsin vandrat på denna jord. Jag skulle lätt offra alla mina lilltår för att få spendera lite tid med honom..


porn, yes yes.


Porr, så jävla mycket porr.


Det är dags att tänka efter.

Du trodde säkert att jag hoppats på nått som aldrig ska bli av.
Men jag har aldrig lyssnat när du lovat, aldrig ställt några krav.

Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig,
och kan inte skilja på om jag vill vara med dig,
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig,
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig.
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär emot mig.

casuals/ grabbar/ huliganer?

Jag känner mig som en tönt. Men seriöst, finns det något sexigare än killar som klär sig snyggt och gillar att slåss? Nej, det tycker inte jag. Inte just nu i alla fall. Är så djupt insnöad på firmaboys att jag inte ens skulle lyckas gräva mig ut om jag fick hjälp av en grävmaskin. Jag ser det som något positivt, för nu finns det ännu en till sak att tänka på istället för just det..


too cool for school.

Varför ska man egentligen ha en skitblogg? Helt värdelöst. Skit kan jag skriva i wordpad och sedan spara i en mapp som kommer bli bortglömd. Ska jag publicera det jag skriver ska det också finnas mening i texterna, det ska finnas ett syfte. Jag har därför sagt hej då till skitbloggen och placerar mig här på heltid. Skitbloggen kommer så klart finnas kvar eftersom jag har mycket texter där jag vill spara.

Jag är en jobbig jävel. Jag har haft minst tio bloggar de senaste 3 åren. Men det har blivit en vana för mig, nytt kapitel innebär ny blogg. Deal with it.

Jag vaknade fyra idag. Great. Hur, exakt hur lyckas du Mathilda? Bra fråga. Blev till att gå upp, ta morgonciggen och dricka morgonkaffet för att sedan träna. Det är ungefär vad jag gjort idag. Nu sitter jag här och har ett helvetesdygn framför mig. Jag har nämligen bestämt mig för att dygna. Gör jag det kommer jag till 100% komma i tid till skolan och kan sedan vända tillbaka dygnet. Det är inte rimlig att jag sitter uppe till halv fyra på nätterna, försover mig alla dagar och gå till skolan över huvud taget kanske 3 av dessa. Nej, jag måste ta tag i detta och bli av med slackern som visat sig igen.

Så i natt ska jag gå igenom allt plugg och faktiskt plugga också. Som ett as. Jag ska vara ikapp i alla ämnen inom 3 veckor räknat från fredag. Åh gud, jag kommer inte ha något liv..

trouble in paradise

Det är tungt. Hur avslappnad jag än verkar så det inte lätt. Man vill så gärna kunna känna så som man påstår. Att allt är chill, att jag vet att jag ger mig in i något dåligt men att jag kan hantera det, att vetskapen ger mig ett överläge, att jag kan njuta av det lilla som är. Men jag är människa. Och det gör ont att se den man tycker om och man hoppas tycker om en tillbaka också tycker om någon annan. Det är nog det som jag minst kan hantera, av allt som för mig är ohanterbart. Men jag har min plan som jag tänker köra på. Sen vet man ju aldrig vad som händer. Det kan bli både ris eller ros. Det är värt det, hur det än slutar.

Jag har en vän som går igenom ett helvete just nu. Jag har gett honom alla råd jag kan och försökt att vara objektiv trots att det är svårt. Jag hoppas du nu förstår hur uppskattad och högt värderad du är och att du inser att du är värd bättre även fast det inte är vad du vill höra. Vi bryr oss och vill ditt bästa.

Med dom orden, och dom tankarna, säger jag god natt. Mår riktigt jävla pissdåligt fysiskt så det lär inte bli nått plugg imorgon heller. Blir till att städa, tvätta och plugga här hemma.

Tills vi ses igen, ha det bra.

Sockernivån.



Jag vet att jag inte är speciell. Ändå kan jag inte låta bli att känna mig speciell. Bevis för motsatsen är bara några klick bort, ändå man jag inte låta bli. Sockernivån är stabil, men det är keff ersättning som resulterat i stabiliseringen. Sötningsmedel.

Jag är i alla fall glad just nu. Jag lever i nuet, fruktar inte framtiden och alla överraskningar som den kan medbringa. Det känns bra just nu. Just nu mår jag bra.

kär + lek / kärlek

Kärlek är allt. Livet vore ingenting utan kärlek. Men det finns mycket som går in under kategorin kärlek, det behöver inte nödvändigtvis vara kärlek i ett förhållande/en parrelarion. Kärlek finns, för min del, inom min familj och min släkt. Där är den nog som starkast. Kärlek förekommer också mellan mig och vissa av mina vänner. Dom vännerna som alltid finns no matter what och som man själv finns där för i vått och torrt.

Det sprudlar egentligen av kärlek i mitt liv. Det finns så många som jag verkligen älskar. Mina syskon, mina föräldrar, min familj. Min närmsta släkt. Mina närsta vänner. Jag älskar dom och jag tror och hoppas att dom älskar mig tillbaka.

Men det finns ändå något som lockar i att ha ett förhållande. Att dela det mest personliga med någon, känna att man hittat sin andra hälft. Att utan blodsband bli älskad av någon bara för den man är. Att bli utvald av en annan människa som vill spendera, kanske inte hela sitt liv, men en del av sitt liv med en. Det är ändå något stort.

Det är därför världen rasar när man inser att ens andra hälft, den som man älskar, den som man vill spendera en del av sitt liv med inte känner och vill samma sak. Det behöver inte ens vara så dramatiskt. Det kan räcka med att man tycker om någon, trivs i någons sällskap och vill spendera tid med personen i fråga. Men han eller hon vill inte samma sak. Då rasar världen också, men inte i fullt så stor skala.

Det gör förbannat ont, oavsätt om det är dramatiskt eller odramtiskt.

Kär + lek. En lek, ett spel. Bara att lära sig reglerna och spela på. Det kan också vara bra att veta att det inte finns några fusk. Men med tiden kommer vi alla lära oss knep som förhoppningsvis kommer hjälpa oss på vägen mot vinst. Jag har en hel del kvar att lära och vetskapen om att det kommer krävas att mitt hjärta går sönder fler gånger för att jag ska lära mig det känns tungt, men jag överlever. Man överlever alltid.

difgrabbar = fina grabbar

Till och börja med: dgfg står inte för något annat än dogfight. Eller, det var tanken i alla fall. Ville ha dgf men det var upptaget. Det har inget med DFG att göra alls. Att man sedan kan göra om dgfg till Djurgårdsgrabbar = fina grabbar är faktiskt, hur otroligt det än låter, bara en slump. :)

Jag har ett inlägg på g. Kärlek så klart. Ganska obvious med tanke på vad som hänt i mitt liv den senaste tiden kanske. Det kommer vara seriöst i alla fall.

Hela tanken är i och för sig att hela denna bloggen ska vara bra mycket mer seriös än min andra, det ska endast finnas "seriösa" inlägg. Men vissa kommer vara väldigt känslofulla och direkt från själen medans andra kommer handla om lite allt möjligt men skrivet på ett språkligt bra och korrekt sätt.

Och jag ska härdanefter undvika att avsluta alla inlägg med puss, men inte i detta inlägg. :)

Puss.

För hjältarna i blåa ränder, där ni går går vi bredvid.
Vi älskar er vad som än händer, svär er trohet i evig tid.


nytt & fräscht.

Nystart, javisst. Men det känns som att mer kan vara nytt. Detta är bara en tillfällig design jag fixa till precis nu. Lär bli bra mycker fräschare imorgon.

Behöver sova, önskar istället att jag fick dö. Och jag berättade väl att hatat var enormt, att det var helt jävla gigantiskt?

RSS 2.0