Och inget är sig längre likt.

 


 

 


Åh, det är så svårt att höra vad du säger.
Vad är det du egentligen vill säga?

I din värld av mörker syns dina brister, mina fel
som sprickor där ljus kan tränga in
och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se
när tak och väggar rasar in igen i ensamhet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0