Jag förstår verkligen vad Jocke B menade när han sa att Röd skulle växa. Efter första genomlyssningen var jag ärligt talat riktigt besviken. Så kände jag i och för sig när jag hörde Töntarna första gången också, men redan andra gången kändes den.. rätt. Men inte förns idag, efter säkert 10 genomlyssnar av Röd förstod jag att Jocke hade rätt. Röd är.. obeskrivlig. Precis som Kent i allmänhet. Tycker fortfarande att det finns spår som är lite väl svaga för att vara Kent, men i stort sett är Röd precis lika bra som allt annat Sveriges största rockband gjort.

Mina favoriter är, så klart, Taxmannen, Krossa allt och Vals för satan vilka är i princip allas favoritspår från Röd. Men det finns ju en anledning till det också.

Men seriöst, lyssna på detta:


'Min medicin,
en sol går upp och tvingar mig att kisa.
Hårt ljus, hårt.
Svarta dagar följs av vita nätter.

Älskling, det är livet som leker,
det leker med oss nu.
Älskling, det är livet som leker,
det leker med oss nu igen.'

----------

'Och ingen förmildrande omständighet
gör ansvaret till någon annans än ditt.

Men kärleken som fanns där en gång
har byggt något vackert som krossar allt

När ska jag lära mig att ingen är hel?
Att allting är mer eller mindre trasigt.'

---------

'Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen.
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen
om man tror på någonting som du gör.
Att aldrig någonsin ge upp.

Om jag hade lite kraft kvar att ge dig,
om jag hade lite hjärta att dela med mig,
om jag hade lite kärlek så var den till dig.'

Det är verkligen för mig ett mysterium att inte alla i vårat land är totalsålda. Kent är så bra, att ingen beskrivning gör dom rättvisa.

Men ja, Kent har gjort det igen. Och jag slår mig själv och skär upp mina stackars armar 10 gånger om (i äkta Kent-anda) för att jag inte har biljetter till när dom ska spela. Det skulle vara den bästa dagen i mitt liv. Men nej. Jävla skit. Den tanken kan förstöra vilken bra dag som helst..