It's all up to me and you.
From a victim to a friend, don't ever let them in.
Keep your scars on your sleeve and your heart in your hands.
All the whores with their wars, their gaping mouths want more.
All of them choke on regret.
We sit in silence.
Dead or dedicated,
alive or medicated.
A coward queen or harlot heart, it's up to you.
This world owes you nothing.
This world owes me nothing.
This world owes us nothing but a hard road to walk.
These mountains that we climb is everything they've lost.
This world owes us nothing but a hard road to walk.
These mountains that we move are everywhere we look.
Keep your scars on your sleeve and your heart in your hands.
All the whores with their wars, their gaping mouths want more.
All of them choke on regret.
We sit in silence.
Dead or dedicated,
alive or medicated.
A coward queen or harlot heart, it's up to you.
This world owes you nothing.
This world owes me nothing.
This world owes us nothing but a hard road to walk.
These mountains that we climb is everything they've lost.
This world owes us nothing but a hard road to walk.
These mountains that we move are everywhere we look.
Dag 01 – Presentera dig
Mitt namn är Mathilda Roberta (skratta hur mycket ni vill) Elisabeth Litzén. Jag fyller 19 om en vecka och en dag, alltså den 27 december, verkligen löjlig info för det säger egentligen ingenting om mig om man inte är insatt och tror på horoskop. Om så är fallet, så läs mitt horoskop för där står det precis hur jag är. Det om något är löjligt, för det är som att det har utgåtts ifrån mig när det har bestämt hur man är när man är född 911227 klockan 14.08.
Men det man kan säga om mig är väl att jag är väldigt bra på att låtsas att jag har fett bra självbild, självkänsla och självförtroende. Och att jag inte är blyg, så klart. Inget av det stämmer. Men det är det inte många som vet, tills nu i alla fall.
En av sakerna som står i mitt horoskop är "Du är tillräckligt ambisiös och har en hel del materiell tur, men när ditt öde ligger i dina egna händer bollar du med det som om det vore en het potatis. Känslomässigt är du lagd för att dramatisera dig själv en hel del", vilket lika gärna skulle ha kunnat vara något som min egen mor hade skrivit och det finns ingen som känner mig så väl som min mamma.
Ambisiös är jag, när jag orkar. Materiell tur har jag alltid haft, på ett eller annat sätt. Under min uppväxt, och till viss del fortfarande har och är jag fruktansvärt bortskämd. Det har inte krävts mycket för att jag ska få det jag vill ha. När jag måste ta egna beslut som gäller mig själv skulle jag lika gärna kunna vara våg, trots att det närmsta jag kommit en vågposition är att ha månen i jungfrun. Att jag är galet dramatisk är väl inget som undgått någon som spenderat tid med mig.
Jag älskar Kent mest av allt i hela världen. I min värld finns det inga bättre böcker än Twilight och om det gick skulle jag gifta mig med Edward, som är mitt livs största kärlek. Jag lider av ett krossat hjärta som inte läker, vilker har gjort mig till en ytterst cynisk och bitter människa, på gott och ont. Mina vänner kan älska mig var det, medan det inte är världens bästa egenskaper när man vill att någon ska falla lika hårt för en som man fallit för den personen i fråga. Dock är jag på tok för lat för att orka göra något åt, vilket också innebär att jag blir ännu mera bitter. Allt är en enda stor ond cirkel, vilket man skulle kunna kalla hela mitt liv.
Kort och gott, jag är cynisk och bitter, jävligt smart men också jävligt veligt med djupt rotade problem med mig själv. Haha, sa ju att jag var dramatisk.
Men det man kan säga om mig är väl att jag är väldigt bra på att låtsas att jag har fett bra självbild, självkänsla och självförtroende. Och att jag inte är blyg, så klart. Inget av det stämmer. Men det är det inte många som vet, tills nu i alla fall.
En av sakerna som står i mitt horoskop är "Du är tillräckligt ambisiös och har en hel del materiell tur, men när ditt öde ligger i dina egna händer bollar du med det som om det vore en het potatis. Känslomässigt är du lagd för att dramatisera dig själv en hel del", vilket lika gärna skulle ha kunnat vara något som min egen mor hade skrivit och det finns ingen som känner mig så väl som min mamma.
Ambisiös är jag, när jag orkar. Materiell tur har jag alltid haft, på ett eller annat sätt. Under min uppväxt, och till viss del fortfarande har och är jag fruktansvärt bortskämd. Det har inte krävts mycket för att jag ska få det jag vill ha. När jag måste ta egna beslut som gäller mig själv skulle jag lika gärna kunna vara våg, trots att det närmsta jag kommit en vågposition är att ha månen i jungfrun. Att jag är galet dramatisk är väl inget som undgått någon som spenderat tid med mig.
Jag älskar Kent mest av allt i hela världen. I min värld finns det inga bättre böcker än Twilight och om det gick skulle jag gifta mig med Edward, som är mitt livs största kärlek. Jag lider av ett krossat hjärta som inte läker, vilker har gjort mig till en ytterst cynisk och bitter människa, på gott och ont. Mina vänner kan älska mig var det, medan det inte är världens bästa egenskaper när man vill att någon ska falla lika hårt för en som man fallit för den personen i fråga. Dock är jag på tok för lat för att orka göra något åt, vilket också innebär att jag blir ännu mera bitter. Allt är en enda stor ond cirkel, vilket man skulle kunna kalla hela mitt liv.
Kort och gott, jag är cynisk och bitter, jävligt smart men också jävligt veligt med djupt rotade problem med mig själv. Haha, sa ju att jag var dramatisk.
Det vi har ska aldrig, aldrig, aldrig dö.
Det jag vill ha kan inte köpas, inte stjälas, få till låns.
Det jag vill ha kan inte ägas, det är så mycket större än så.
Jag kastar pappersplan från höghus mot en gnista gömd i snön.
Jag måste tro att det kan hända, jag måste drömma min egen dröm.
För du och jag ska aldrig dö.
att det finns ingen magisk genväg, ingen rök och inga spår.
Och det finns ingen enkel lösning, inget svart eller vitt bara grått.
Man måste ta det man blivit given, försöka älska det man fått.
Du och jag ska aldrig dö.
Ganska fantastisk att jag fortfarande kommer ihåg texter.
För övrigt kan alla, jag menar alla dö.
Hejhopp!
And I don't understand all the things you've seen, but I'm slipping in between you and your big dreams.
Så lägg dig ner och sov, lilla syster.
"This is the Earth, at a time when the dinosaurs roamed a lush and fertile planet. A piece of rock just 6 miles wide changed all that. It hit with the force of 10,000 nuclear weapons. A trillion tons of dirt and rock hurtled into the atmosphere, creating a suffocating blanket of dust the sun was powerless to penetrate for a thousand years. It happened before. It will happen again. It's just a question of when."
Kan inledning utantill helst seriöst. Undrar hur många gånger jag sett filmen, haha. Snacka skit om den och känn dig pretty much DÖD. Men ah, i alla fall. Sova ska jag göra nu. GNIGHTSLEEPTIGHT
Kan inledning utantill helst seriöst. Undrar hur många gånger jag sett filmen, haha. Snacka skit om den och känn dig pretty much DÖD. Men ah, i alla fall. Sova ska jag göra nu. GNIGHTSLEEPTIGHT
Det fastnar på min tröja som ditt elektriska hår.
Seriöst, check the fucking difference.
"Must be hard living in the shadow of a legend."
You have no fucking idea.
Death is not the greatest loss in life. The greatest loss is what dies inside us while we live.
Jag kommer aldrig sluta vara bitter. Världen suger för jävla mycket.
Kom som en storm i april, en enorm känsla av frihet tyngre än sorg.
Same shit different name, typ.
I ditt öga var en storm jag såg som sommarsnö.
Utkast: Dec. 12, 2010
Jag tänkte skriva.
Bara för att. Jag har inget speciellt att skriva om. Det kändes som att det var dags att tömma bara, det var ett bra tag seden sist. Det är lustigt hur dagar kan vara så olika. Eller nej, inte ens dagar. Stunder. Det vänder så fort allting, jag har fått höra att det är det som är mitt problem. Toppar och dalar. Antalet är för många har jag fått höra. För många för att jag ska kunna hantera det. Jag vill inte ha hjälp för jag behöver den inte, när jag är redo kommer jag lyckas förändra det som behöver förändras utan problem. Jag är inget jävla offer. Det är inte synd om mig bara för att jag hanterar det jag tycker är jobbigt sämre än andra.
Livet är livet, jag måste bara lära mig att hantera det. Hantera och acceptera att det inte alltid är en dans på rosor, att det kommer göra ont from time to time och att det kommer vara jävligt jobbigt, kämpigt, slitit. Jag måste lära mig att jag inte alltid kommer lyckas, inte alltid kommer vinna. Jag måste lära mig hantera nederlag. Jag måste lära mig mitt värde.
Bara för att. Jag har inget speciellt att skriva om. Det kändes som att det var dags att tömma bara, det var ett bra tag seden sist. Det är lustigt hur dagar kan vara så olika. Eller nej, inte ens dagar. Stunder. Det vänder så fort allting, jag har fått höra att det är det som är mitt problem. Toppar och dalar. Antalet är för många har jag fått höra. För många för att jag ska kunna hantera det. Jag vill inte ha hjälp för jag behöver den inte, när jag är redo kommer jag lyckas förändra det som behöver förändras utan problem. Jag är inget jävla offer. Det är inte synd om mig bara för att jag hanterar det jag tycker är jobbigt sämre än andra.
Livet är livet, jag måste bara lära mig att hantera det. Hantera och acceptera att det inte alltid är en dans på rosor, att det kommer göra ont from time to time och att det kommer vara jävligt jobbigt, kämpigt, slitit. Jag måste lära mig att jag inte alltid kommer lyckas, inte alltid kommer vinna. Jag måste lära mig hantera nederlag. Jag måste lära mig mitt värde.
Vad är det med årtalet 1985?
Hej, jag har världens största crush på en stammis på jobbet. Kommer sluta illa.
kldbn
Mår helt sjukt kefft men har ingen aning om varför. Tänker kolla på gossip girl och sova istället för att bry mig om det.
Fuck ticnet.
Har suttit som hysterisk och försökt få tag på Håkanbiljetter i en timme, men ticnet vet ju vad dom håller på med. Man kan inte boka online och det är 50 min väntetid när man ringer. Okej, får väl betala på dirren då då. Får tag på två biljetter efter mycket om och men med andra ord konstant klickande fram och tillbaka hela tiden (antal:2 sektion:parkett,ståplats. sök biljetter - om och om och om och om..)
Funkar mitt kort? Näe, som vanligt. Gör nytt account för att kunna betala med annat kort. Får efter mycket om och med tag på biljetter. Går det att betala? Näe. Oavsätt vilket account jag är inloggad på kan man bara betala med mitt kort. Fuck you ticnet.
Så nu har jag gråtit i en timme och orkar inte det mer. Tänker kolla på Gossip girl istället.
If I could do it all again I'd go back and change everything.
I am so homesick now for someone that I never knew.
I am so homesick now for someplace I will never be.
Time won't let me go.
Jag vet att jag sagt att jag ska hålla mig undan alla sociala medier, inklusive min egen blogg, men tänkte göra ett undantag. Det planerades att jag skulle skriva ett långt inlägg om hur livet ser ut just nu, bl a att klockan är halv fem och att jag inte kunnat somna. Det hela slutade med att båda mina datorer hängde sig efter x antal dygn utan sömn vilket krävde omstart och jag under väntan fick en reversed panickattack, som påminde ganska eller väldigt mycket om mina mardrömmar som liten. Dom drömmarna när jag inte visste riktigt om jag sov eller var vaken. Nu vill jag sova i alla fall, efter att ha snurrat ute på balkongen med iskalla fötter.
GODNATT
BOB
Förlåt alla vegetarianer.
Det ni gör, om än litet, är bra. Att bara avstå från någonting är guld värt.
To animals, all people are nazis.
Jag blir så upprörd. På riktigt helt vansinnigt arg. Jag kommer aldrig kunna förstå hur vi människor kan vara så hjärtlösa och utnyttja djur på det sättet som vi gör. Det är för mig helt oförståeligt. Det borde inte få vara så. Det borde ta emot för fler människor att sätta tänderna i likdelar. Det borde ta emot att försvara och bidra till denna mordorgie som pågår hela tiden överallt.
Men det var när jag av en ren slump ramlade över petas kampanj där dom jämförde köttindustrin med förintelsen som jag på riktigt blev helt stört förbannad, och det är väl det som skiljer mig från vanliga människor. För mig är det ingen skillnad på människors och djurs liv. Det är därför jag inte för mitt liv kan förstå hur folk kan bli upprörda över den här kampanjen, att det inte är okej att jämföra djuren som lider och dör varje dag med dom människorna som dog i förintelsen. Jag menar inte någonstans att det som hände under andra världskriget inte är helt fruktansvärt men det är det som händer varje dag hela tiden också! Det är fruktansvärt att miljontals djur slaktas varje dag för att vi ska få käk på tallriken när det finns hur mycket annan mat som helst. Det är galenskap!
Det värsta var nog ändå när jag såg att vegetarianer hade skrivit protestmejl osv till Peta och det säger väl det mesta om vegetarianer? Ha i åtanke att jag är jävligt pissed just nu och sitter på mina höga hästar, men vegetarianer är jävla hycklare. "Kött är mord" på tröjan och döda djur på fötterna. Eller fisk på tallriken. Eller gris i godiset. Eller mjölk i kaffet. Eller ägg på mackan. Man kan inte makea en point genom att vara vegetarian. Jag sympatiserar med alla vegetarianer som av hälsoskäl inte kan vara veganer, alla andra kan dra åt helvete för det handlar endast om LATHET eller sjuka ätstörningar, för det är vad det är att äta kött. En ätstörning. Varför skulle man annars fortsätta äta tillika bidra till att så många individer dör och plågas?
Det finns INGENTING som rättfärdigar att äta kött!
INGENFUCKINGTING!
Go Peta!
Go vegan!
Mindre kan ingen göra, mera kan ingen göra.
Jag har en bästa vän som jag saknat mer än njutit av hennes fantastiska sällskap. Hon bor 60 mil bort men har mitt fulla förtroende. Jag litar på henne till 110%. Jag vet att så länge jag har henne behöver jag aldrig vara orolig för att stå ensam när jag behöver råd, stöd eller en hjälpande hand. Hon är den finaste människan jag någonsin träffat. Jag älskar henne. Jag kommer alltid, forfuckingever, finnas för henne. Oavsett.
