På riktigt, sista inlägget.

Ställde mig på ormkärrsbron. Satte på Utan dina andetag på högsta volym och kedjerökte. Grät. Tårarna blev seriöst is. Kändes väldigt dramatisk.

När jag ska leka emo kommer jag finnas i dagboksbloggen från och med nu. /puss/



Saudade keffis.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0