Fuck.

Gud, jag känner mig så jävla platt. Och helt sjukt matt. Ingen energi kvar whatsoever. Hela min kropp och hela mitt huvud gör uppror, bara säger nej. Kan inte andas, kräks, skakar, huvudet snurrar. Jävligt äcklig panik överallt, allt bara kliar. Hjärtat slår för fort, som om det snart ska sluta slå för att slippa känna så här igen. Jävligt äcklig panik, allt bara kliar. Att inte veta vart man ska ta vägen och pga det inte kunna andas alls, som om halsen bara täpper igen. Att desperat försöka komma på något som skulle kunna lindra allt det jag känner just nu. Kommer på 100tals saker, men inget som jag har tillgängligt. Så jävla typiskt. Så jävla typiskt att det blev så här.

Jag är ju bara kär.
Jag saknar dig ju bara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0