Får väl mainstreama mig och köra en sammanfattning av mitt 2009.

Efter att jag i januari 2009 flyttade hem till mamma på heltid mådde jag bättre än på många år. Jag trodde att jag mådde "bra" men jag inser nu att det gjorde jag inte. Men som sagt, det var bra mycket bättre. Men mitt liv var inte direkt ett liv. Jag pluggade inte speciellt mycket, men jag älskade ändå att vara där. Foto blev mer och mer min grej och jag bestämde mig på allvar att jag skulle satsa på att bli fotograf. Men förutom att vara i skolan och plåta lite då och då satt jag i princip bara hemma och kollade på film. Väldigt tragsikt. Men jag började banta och gick ner 15 kg till sommaren. Var väldigt olyckligt kär under en ganska lång period.

Första månaden på sommarlovet spenderade jag hemma. Jag sov på dagarna och kollade på Prison Break hela nätterna samtidigt som jag rökte, åt äpplen och drack vatten. Det var så min äppeldiet uppstod. Jag var trött på människor och livet.

Bestämmer mig i början av juli för att åka till min far i några veckor. Där fastande jag eftersom jag behövdes. Min då 4 månader gamla lillebror blev på tok för bortglömd i inför-dop-stress och ett och ett halvåringen var trotsig som aldrig förr. Rasmus spenderade i princip all vaken tid med mig, en hel del ovaken tid också. Ungen till och med sov i min famn och de få gånger jag åkte iväg för att göra något satt han på min höft till och med när jag sminkade mig. Men i början av augusti sa min far och hans sambo att dom inte ville ha mig kvar där. Det kändes, men det värsta var att lämna Rasmus då jag visste att han inte fick den uppmärksamhet han behövde.

Jag åkte till Dalarö och umgicks väldigt mycket med en gammal barndomskompis Evelina och hennes storebror Oliver. Det blev stek och bad i typ tre veckor innan jag tillslut åkte hem och peppade plugget.

Dom första två månaderna i skolan gick helt sjukt bra. Jag var den enda i min klass med 100 % närvaro och jag pluggade som aldrig förr. Men i mitten av oktober började jag spåra. Jag sov för lite, satt för mycket vid datorn och blev väldigt osocial. I samma veva fick jag och min mor reda på att min styvfar varit otrogen. Jag mådde allt annat än bra.

Spårandet förtsätter, men jag och Monkan börjar umgås väldigt flitigt och vi blir väldigt bra vänner. Jag träffar öven Brunkan igen och får bra kontakt med henne. Jag börjar göra saker. Jag umgås, är ute, har ett liv. Jag har även träffat Rickard och är upp över öronen kär, olyckligt för det mesta. Jag fixk mycket bättre kontakt med en av mina bästa vänner Alex. Jag hängde på 60, hela tiden.

Skolan fortsätter att gå dåligt, jag har svårt att sova, det är kaos hemma, jag är så kär att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Så ser resten av hösten och vintern ut. Jag glider runt och bryr mig inte speciellt mycket om någonting. Varje dag är en berg och dalbana. Men Monika och Felicia blir mina bästa vänner och det blir faktiskt något med Rickard, även fast jag aldrig trodde det.

Den sista veckan fyllde jag 18 och det var helt sjukt nice! Hade det nog roligare den veckan än på hela året tillsammans, om man bortser från alla gånger jag och Monkan fikade.. Haha.

Har inga förväntningar på 2010, det kan bli bra eller dåligt. Men jag peppar Hultan som fan.

Edit:
Nyår firades hemma med världens bästa storebror eftersom jag var barnvakt. Blev mest kedjerökande framför Nitro circus, men fan - det var nice!