Koas. Kaos var det ja. För mig kan mentalt kaos visa sig på flera sätt. Idag är det i form av ömsom fruktansvärd rastlöshet ömsom melankoli kombinerat med lättja och i båda fallen nöter tankarna som snurrar samtidigt ner mitt eget kranium som nu känns så skört att det nog skulle spricka om jag så mycket som lät det vila mot min mjuka säng. Det tar på krafterna att leva med mentalt kaos. Jag känner mig helt slut.

Jag är så slut att jag inte orkar formulera mig kryptiskt för att kunna skriva om mitt jävla kaos ens. Jag vill bara ta ett bad och sen lägga mig i min säng och sen någongång om ex antal timmar få somna. Bara att tänka på vilken tid det kommer ta för John Blund att ta hit gör mig matt.

Om det inte framgått kan jag ju då påpeka att jag har extrem jävla ångest och helst vill lägga mig ner och dö. Men jag peppar Kent på fredag som fan och att träffa Bruno imorgon!